Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Unionen släpper inte krav på höjda löner för alla

Fackets krav på höjda lägstlöner och individgarantier är inte förankrade hos de anställda, anser arbetsgivar-organisationen Almega. En felaktig bild, enligt Unionen som i stället menar att det stora problemet är alltför få och dåliga lönesamtal.
Niklas Hallstedt Publicerad

De anställda vill ha individuell lönesättning, visar en undersökning från Almega. 87 procent av de drygt tusen personer som utfrågades tycker att det är arbetsuppgifterna och duglighet som ska bestämma lönen. 70 procent vill att lönen bestäms i förhandlingar mellan chefen och den enskilde. Bara 48 procent tycker att det är bra att man får en garanterad löneökning oavsett hur duktig man är.

Det här tolkar Almega som ett stöd för misstanken att facket inte har medlemmarna med sig i sina krav på löneökningar för alla.

Åsa Erba Stenhammar, avtalspolitiskt sakkunnig på Unionen, anser dock att detta enbart är en del i Almegas kampanj för att företagen ska kunna sätta vilka löner de vill.

- Det kan vi inte gå med på. Det behövs en facklig kontrollstation.

Enligt Åsa Erba Stenhammar bygger de flesta av Unionens avtal redan på individuell lönesättning. Problemet är i stället ett annat.

- Många av våra medlemmar vet inte varför de får den lön de får. Därför är en av våra huvuduppgifter är att tvinga fram lönesamtal. Det är då som medarbetaren får reda på hur han eller hon ska bli bättre. Tyvärr är det alltför många arbetsgivare som inte tar sig tid eller har tålamod med lönesamtal.

Troligtvis kommer därför Unionen att kräva skärpta skrivningar om lönesamtalen i avtalen.

Att det inte är en större andel som vill ha garanterade löneökningar i avtalen förklarar Åsa Erba Stenhammar med att man i allmänhet utgår från sin egen situation när man svarar.

- Det betyder att 52 procent brukar få mer än den garanterade löneökningen. De har antagligen inte behövt individgarantin och det är naturligtvis bra.

Att släppa kravet på generella löneökningar är inte aktuellt.

- Vi tror att alla på en arbetsplats är med och bidrar. Tycker arbetsgivarna att lägstlöner och individgarantier äter upp utrymmet för individuella höjningar är det fritt fram för dem att ge mer, säger Åsa Erba Stenhammar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.