Krisavtalen användes för några år sedan som ett sätt för företagen att kunna klara den värsta nedgången utan att behöva säga upp anställda. På Scania i Södertälje gick man till exempel ned på fyradagarsvecka mot en löneminskning på tio procent av bruttolönen.
Förhoppningen är att de trepartssamtal som just nu pågår mellan arbetsgivare, fack och regering ska leda fram till en mer varaktig lösning. En variant är att staten skulle bidra med en del av ersättningen och slopade arbetsgivaravgifter, en annan att det skulle ges stöd till företag som kompetensutvecklar personalen.
- Vår ambition är att vi efter utredningen kommer fram till en modell som ska vara tongivande för framtiden. Det är det vi vill skapa och vänta in, säger C-G Hjort.
Enligt honom är inte heller dagens konjunkturnedgång jämförbar med läget förra gången krisavtalen var aktuella.
- Då var det en finansiell kris, det är det inte nu.
Till tidningen Arbetet säger Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe att det inte finns några hinder för att sluta lokala krisavtal med tjänstemännen. Den analysen instämmer inte C-G Hjort i.
- Det finns avtal som är väldigt tydligt konstruerade så att det inte går, sedan finns det avtal som är lite mer tveksamt konstruerade. Men vår hållning är att vi inte träffar några sådana avtal, säger han.
