Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Unionen säger nej till krisavtal

Unionens ambition är att tillsammans med arbetsgivare och regering få till en ny modell för så kallat korttidsarbete. I väntan på den avråder man ifrån att teckna krisavtal om sänkt arbetstid och lön.
- Vi gör gemensam sak med IF Metall, säger Unionens biträdande förhandlingschef C-G Hjort.
Niklas Hallstedt Publicerad

Krisavtalen användes för några år sedan som ett sätt för företagen att kunna klara den värsta nedgången utan att behöva säga upp anställda. På Scania i Södertälje gick man till exempel ned på fyradagarsvecka mot en löneminskning på tio procent av bruttolönen.

Förhoppningen är att de trepartssamtal som just nu pågår mellan arbetsgivare, fack och regering ska leda fram till en mer varaktig lösning. En variant är att staten skulle bidra med en del av ersättningen och slopade arbetsgivaravgifter, en annan att det skulle ges stöd till företag som kompetensutvecklar personalen.

- Vår ambition är att vi efter utredningen kommer fram till en modell som ska vara tongivande för framtiden. Det är det vi vill skapa och vänta in, säger C-G Hjort.

Enligt honom är inte heller dagens konjunkturnedgång jämförbar med läget förra gången krisavtalen var aktuella.
- Då var det en finansiell kris, det är det inte nu.

Till tidningen Arbetet säger Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe att det inte finns några hinder för att sluta lokala krisavtal med tjänstemännen. Den analysen instämmer inte C-G Hjort i.

- Det finns avtal som är väldigt tydligt konstruerade så att det inte går, sedan finns det avtal som är lite mer tveksamt konstruerade. Men vår hållning är att vi inte träffar några sådana avtal, säger han.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.