Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Unionen sågar vårdnadsbidrag

En kvinnofälla som leder till sämre kommunal barnomsorg och ökad segregation. Det är vad Berivan Öngörur, handläggare i jämställdhet och mångfald på Unionen, anser om regeringens föreslagna vårdnadsbidrag.
Linda Svensson Publicerad 14 januari 2008, kl 14:35

Från den 1 juli kommer Sveriges kommuner att kunna erbjuda föräldrar med barn mellan 1 och 3 år ett bidrag på 3 000 kronor i månaden, förutsatt att barnet inte har plats inom barnomsorgen.

- Jag kan förstå att många vill ha mer tid för barnen. Men det finns inga krav på att den som söker är den som ska vara hemma med barnen. I förslaget låter det inte som att det finns något hinder för att använda pengarna till att anlita till exempel en barnflicka, säger Berivan Öngörur.

I de fall familjerna väljer att låta ena föräldern stanna hemma är det inte osannolikt att det faller på mammans lott.

- I Norge, där man har haft vårdnadsbidrag, har 96 procent av dem som stannar hemma varit kvinnan. Tre fjärdedelar av dem är invandrade kvinnor, säger Berivan Öngörur, och påpekar att grannlandet i väster nu har avskaffat bidraget med motivationen att det ledde till ökad ojämställdhet och segregation samt sämre kommunal barnomsorg.

Berivan Örngörur, handläggare i jämställdhet och mångfald på Unionen- Det finns heller inga bevis för att hemmet är den bästa platsen för barnen. Många av dem som utnyttjar vårdnadsbidraget är familjer med låga inkomster. Barnomsorg är inte bara förvaring, det är också pedagogisk träning tillsammans med utbildad personal.

Samtidigt som regeringen vill införa vårdnadsbidraget, vill man erbjuda en jämställdhetsbonus för föräldrar som delar lika på föräldraledigheten.

- De två förslagen drar åt olika håll. Det känns som om vi tar ett steg framåt och två steg bakåt. Det är högst förståeligt att föräldrar vill ha mer tid med sina barn, men vi måste vara ärliga - det här hjälper inte. Om det är mer tid för barnen man vill erbjuda, varför förlänger man då inte föräldraförsäkringen? Den är inkomstrelaterad, pensionsgrundande och den är mycket mer flexibel.

- Undersökningar har visat att ovillkorad valfrihet för familjerna gör att de ofta faller tillbaka i gamla könsmönster, säger Berivan Öngörur.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.