Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Unionen på IBM vill överge Microsoft

Inget mer Windows i Unionen. Unionenklubben på IBM tänker lägga fram en motion som innebär att förbundet överger Microsoft till förmån för fri programvara.
Linda Svensson Publicerad

- Det finns en hel del orsaker till det. Den främsta är rättviseaspekten. Om vi vill hjälpa till att genom bistånd få igång facklig verksamhet i andra länder måste de först investera tusentals dollar i programvara från Microsoft. Om vi kör med fria programvaror kan vi ge dem mer än bara våra erfarenheter, säger Daniel Lundh, som är en av initiativtagarna.

Fri programvara är program vars uppbyggnad/kod är tillgänglig för den som vill se den. Microsoft och andra leverantörer som tar betalt för sina produkter behåller helst koden för sig själv, vilket kan leda till problem i framtiden menar Daniel Lundh.

- Vi vet inte vart Microsoft är på väg. Om tio år kanske man får betala en förmögenhet för att kunna använda Word. Fri programvara med öppen källkod är totalt framtidssäkert.

Men fri programvara är inte nödvändigtvis gratis.
- Man kan tänka så här: Free as in free speech, not free beer. Men ofta är det gratis, säger Daniel Lundh.

Hur de anställda på Unionen, som är de som i så fall skulle använda den fria programvaran, ser på förslaget vet han inte. - Men det är inget mystiskt eller jättesvårt. Det är bara detaljer som skiljer mot det man är van vid. Kan vi ha en miljöpolicy kan vi ha en fri programvarupolicy också. Demokrati, respekt och solidaritet är kärnvärden i Unionen, och det är precis vad fri programvara handlar om.

Unionen Stockholm har bjudit in Richard Stallman, en pionjär inom fri programvara, att hålla en föreläsning på ämnet. Föreläsningen äger rum den 26 februari på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. Anmälan kan göras på Unionen Stockholms webbplats.

Fakta

Fri programvara:
Tanken är att koden i programmet är öppen, det vill säga möjlig för den som så önskar att ta del av.
Några vanliga fria program är Linux, Firefox, Paint.net och Apache.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.