Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Ska Unionen bedriva studerandeverksamhet i egen regi eller fortsätta Triasamarbetet med ST och Vision? Det var den stora frågan under första dagen på Unionens kongress.
Beslutet föregicks av en debatt med många inlägg där förbundsstyrelsen förslag att lämna samarbetet fick en hel del mothugg. Motståndarnas huvudargument gick ut på att det är för tidigt att utvärdera Tria samt att Unionen inte kan matcha den fördel som samarbetet innebär, nämligen att man täcker in kommunal, statlig och privat sektor.
- Tria har aldrig fått en ärlig chans, så sent som 2010 genomgick man en stor omorganisation. Risken är att det inte alls blir det genomslag i egen regi som många tycks tro. Vad är det som talar för att vi ska klara av att rekrytera studenterna själva? Unionen är stort, men ensam är inte alltid starkast, säger Sofia Holmqvist, Stockholm.
Mikael Ollgren, Uppland, berättar att hans region haft stor hjälp av Tria i rekryteringsarbetet:
- Vi måste ta beslut av de rätta anledningarna. Vi kan inte stå här om fyra år och fråga oss varför studerandeverksamheten inte fungerar. Många studenter vet inte ens vad ett fackförbund är. Vi har haft ett gott samarbete med Tria och det borde man kunna ha i övriga landet också.
Mälardalens Jan-Otto Sten, för dagen iklädd ett tjusigt Unionengrönt helskägg, slog fast att kongressledamöterna hade stort ansvar för Trias låga kännedom under den gångna kongressperioden.
- Jag är bedrövad när jag hör ledamöterna här säga att Tria inte är känt. Det innebär att vi inte har följt kongressbeslutet från 2008. Fy skäms på oss.
Förespråkarna av att ta över studerandeverksamheten i egen regi påpekade att Tria skapar förvirring om vem som står bakom erbjudandet och namnet Tria är inte tillräckligt känt.
- Syns man inte, finns man inte. Unionen har ett starkt varumärke och kan leverera. Nu är det dags att ta nästa steg med en egen studerandeverksamhet där vi kan lyfta fram det som är unikt med Unionen. Nästa gång vi ses på kongress kommer Unionen ha den bästa studerandeverksamheten, säger Anna Ekergren, Småland.
Enligt Catharina Johansson, ledamot av förbundsstyrelsen, har administration och samordning förbunden emellan inte fungerat på önskvärt sätt.
- Vi behöver synas under eget varumärke, studenterna har i dag bättre kännedom om Unionen än om Tria. Vi tappar fler medlemmar från Tria än vi rekryterar. Jag förstår invändningarna om att det är viktigt med samarbete men vi ska inte avskärma oss från ST och Vision, vi måste hitta andra samarbetsformer. Vi ska lägga energi på målgruppen studenter istället för interna problem.
Anette Erikssson, Småland, var inne på samma linje:
- Tria har fungerat allt bättre men inte tillräckligt bra. Unionen har satsat tio miljoner per år i samarbetet. På högskolorna känner många till Tria men inte att Unionen är en del av det. Genom att ta över studerandeverksamheten kan vi ge studenterna en chans att veta vad ett fackförbund är innan de slutar skolan.
Trots många inlägg till Trias försvar biföll kongressledamöterna till slut förbundsstyrelsens förslag med stor majoritet. Redan på kongressen för tre år sedan diskuterades att ta över studerandeverksamheten i egen regi men den gången röstades motionen ner för att ge samarbetet mer tid.
Beslutet innebär att Unionen kommer att lämna Tria den 31 mars 2012. Lagom till höstterminen samma år är det tänkt att den nya studerandeverksamheten ska presenteras på bred front för landets studenter.
Förbundsordförande Cecilia Fahlberg är nöjd med kongressens beslut.
- Jag tror att det är rätt beslut. Det finns andra vägar till samarbete än det nuvarande, säger hon.
Tria är ett samarbete mellan fackförbunden Unionen, ST och Vision (före detta SKTF) för att värva studenter. Tanken är att Triamedlemmarna när de går in i yrkeslivet ska välja att gå över till något av de tre förbunden.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.
I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.
En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.
Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.
Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.
Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.
I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.
Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.
Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.
Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.
I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.
AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.
Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.
– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.
Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.
Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.
– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.
– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.