Lönerna inom it är höga, men det gäller inte den del av branschen som utgörs av callcenterföretagen. Här finns en del av de lägst betalda av Unionens medlemmar.

För två år sedan tjänade ett drygt tusental av dem under 20 000 kronor i månaden. Nästan hälften av dessa låg i trakterna kring lägstlönen.

I dag är lägstlönen 16 000 kronor för 18-åringar och 17 300 kronor för den som varit anställd i minst ett år.

Solange Nordh, Unionens klubbordförande på Twenty4help i Ljusdal och medlem i Unionens förhandlingsdelegation, har varit heltidsanställd sedan 1999.

- Jag gick in på 12 100 kronor, i dag ligger jag på ungefär 20 000. Att jag har lite mer än lägstlönen beror på att jag jobbat som coach.

I avtalsrörelsen har Unionen två krav för att få upp lönerna för de lägst betalda. För det första vill man införa ytterligare ett steg i lönetrappan. Också efter två år ska den anställde få en särskild höjning. Dessutom vill man ha en höjning av lägstlönerna innan lönepotten justeras. Anledning till det är att det tidigare inte funnits mycket kvar av potten att fördela efter att de med lägst löner fått sina obligatoriska höjningar.

- Jag tycker att det är en bra idé. Det nya trappsteget skulle man ha haft för länge sedan, säger Solange Nordh, enligt vilken callcenterjobb i Ljusdal inte handlar om ett tillfälligt arbete i väntan på något bättre.

- Det är inte som i Stockholm eller Göteborg. Här uppe stannar man mycket längre.

Solange Nordh tror inte heller att risken är överhängande för att företaget ska flytta utomlands om lönerna höjs.

- Jag vet att en del företag gjort så, men för det mesta kommer de tillbaka. Och så dåligt går det inte för Twenty4help att de inte kan betala en höjning.

Enligt Madeleine Lindermann, avtalsansvarig för Unionens it-avtal, har förhandlingarna ännu inte kommit särskilt långt.

- Arbetsgivarna hoppade inte högt av glädje över kravet. Man kan säga att kravet mottogs med en viss skepsis.

Ändå är förhoppningen om framgång goda.

- Det är en förhandlingsfråga. Förra gången fick vi till en högre höjning än märket, men då fick vi offra andra saker i avtalet, exempelvis fick arbetsgivarna möjlighet att i stället öka övertidsuttaget.