Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Unionen kräver besked om Rikskonserter

I maj fattades det slutgiltiga beslutet att lägga ned Rikskonserter och istället bilda en ny myndighet för musikområdet. Men något besked om vad som händer med de anställda vill kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth inte ge.
Lina Jonsson Publicerad

- Det är frustrerande att sväva i ovisshet som vi gjort i två år nu. Vi har ingen aning om vad vi kan förvänta oss, säger Unionens klubbordförande Peter Ahlbom, som tillsammans med facklubben skickat ett öppet brev till ministern. I brevet kräver man svar på tre frågor.

Den första frågan handlar om stiftelsen som arbetsgivare. Hade de på Rikskonserter varit anställda av staten så hade man efter uppsägningarna haft förtur på andra tjänster inom området.

- Vi är en statlig stiftelse men har ingen trygghet eller skydd som en statligt anställd. Från fackets sida skulle vi gärna se att man gör ett undantag för att ge oss förtur på de statliga tjänsterna, säger Peter Ahlbom.

Statens musiksamlingar får i uppdrag att ta över en del av Rikskonserters verksamhet och kommer i framtiden heta Statens musikverk. Skivbolaget Caprice och Elektronmusikstudion bildar en ny avdelning, vilket kan komma att skapa upp emot 14 nya tjänster. Även dessa tjänster anser Peter Ahlbom att de anställda på Rikskonserter bör ha förtur till.

- Vi anser att det som den här nya avdelningen kommer att göra, gör vi redan i dag. Det är en verksamhetsövergång.

Den tredje och sista frågan handlar om avtalslösningar för de 40 varslade.

- De flesta är över 55 år och har jobbat på Rikskonserter i över 30 år. Ska de gå ut i arbetslöshet helt utan hjälp? Det måste finnas utrymme för pensionslösningar, säger Peter Ahlbom.

Om allt går enligt planerna kommer samtliga anställda på Rikskonserter att vara uppsagda från och med slutet av augusti. Det blir dock ingen billig historia. Hyresavtalet för stiftelsen löper på ytterligare två år, plus att flera anställda har lång uppsägningstid. Sammanlagt kommer avvecklingen att kosta närmare 39 miljoner kronor, vilket är två tredjedelar av Rikskonserters anslag varje år.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.