- Det är frustrerande att sväva i ovisshet som vi gjort i två år nu. Vi har ingen aning om vad vi kan förvänta oss, säger Unionens klubbordförande Peter Ahlbom, som tillsammans med facklubben skickat ett öppet brev till ministern. I brevet kräver man svar på tre frågor.
Den första frågan handlar om stiftelsen som arbetsgivare. Hade de på Rikskonserter varit anställda av staten så hade man efter uppsägningarna haft förtur på andra tjänster inom området.
- Vi är en statlig stiftelse men har ingen trygghet eller skydd som en statligt anställd. Från fackets sida skulle vi gärna se att man gör ett undantag för att ge oss förtur på de statliga tjänsterna, säger Peter Ahlbom.
Statens musiksamlingar får i uppdrag att ta över en del av Rikskonserters verksamhet och kommer i framtiden heta Statens musikverk. Skivbolaget Caprice och Elektronmusikstudion bildar en ny avdelning, vilket kan komma att skapa upp emot 14 nya tjänster. Även dessa tjänster anser Peter Ahlbom att de anställda på Rikskonserter bör ha förtur till.
- Vi anser att det som den här nya avdelningen kommer att göra, gör vi redan i dag. Det är en verksamhetsövergång.
Den tredje och sista frågan handlar om avtalslösningar för de 40 varslade.
- De flesta är över 55 år och har jobbat på Rikskonserter i över 30 år. Ska de gå ut i arbetslöshet helt utan hjälp? Det måste finnas utrymme för pensionslösningar, säger Peter Ahlbom.
Om allt går enligt planerna kommer samtliga anställda på Rikskonserter att vara uppsagda från och med slutet av augusti. Det blir dock ingen billig historia. Hyresavtalet för stiftelsen löper på ytterligare två år, plus att flera anställda har lång uppsägningstid. Sammanlagt kommer avvecklingen att kosta närmare 39 miljoner kronor, vilket är två tredjedelar av Rikskonserters anslag varje år.