I dag lämnade finansminister Anders Borg över budgetpropositionen till riksdagen. Innehållet föll inte Unionen på läppen.
- Vi ser ambitionen men det vi skulle behöva är mer tydliga tag för att rejält sänka arbetslösheten på sikt, säger Peter Hellberg.

Unionen saknar bland annat åtgärder med fokus på den psykosociala arbetsmiljön, som bland annat en satsning på Arbetsmiljöverkets tillsynsverksamhet och mer forskning.

- Ett hållbart arbetsliv kräver en god arbetsmiljö, och där får regeringen bakläxa. Det finns områden som bör prioriteras för dem som är i arbete i dag, alltså åtgärder för att man ska må bättre på arbetet, så att inte fler blir sjuka eller inte orkar arbeta längre, säger Peter Hellberg.

Regeringen gör satsningar på 3,1 miljarder för att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Men 2,75 miljarder av dem går till att återställa den differentierade arbetslöshetsavgiften, en reform som regeringen införde 2007 för att skapa jobb och som nu alltså slopas.

- Vi är givetvis väldigt positiva till att man nu tar bort a-kasseavgiften. Att regeringen valde att inte höja a-kassetaket är beklagligt men inte speciellt överraskade. I längden är det ohållbart med en försäkring som inte täcker det man betalar för, vilket betyder att man måste ta en försäkring till, alltså en inkomstförsäkring.

Unionen tvivlar på att regeringens femte jobbskatteavdrag, till en kostnad av 12 miljarder kronor, är den rätta medicinen.
- Vi tar inte ställning till jobbskatteavdraget i sig. Vi anser att det kan förbättra konsumtionen och därmed tillväxten i landet men vi är skeptiska till att den skulle sänka arbetslösheten i sig själv för att få folk att vilja jobba, säger Peter Hellberg.

Regeringens satsningar på kompetensutveckling får beröm av Unionen.
- Komptensutvecklingsspåret är något vi hoppas mycket på, på sikt. Det vill säga att fler ska kunna ha kompetens för dagens och morgonsdagens arbetsliv. Det är en fråga vi jobbar väldigt mycket med.

Enligt Unionen ger höjningen av fribeloppet, det vill säga gränsen för hur mycket en student får tjäna utan att få nedsatt studiemedel, bättre möjligheter för yrkesverksamma och studenter att kombinera studier och arbete.

- Det är positivt att den övre gränsen för rätten till studiemedel höjs från 54 till 56 år men det behöver följas av ytterligare höjningar. Möjligheten till ett högre tilläggslån för den som jobbar är bra och behöver kompletteras med en höjning av bidragsdelen, säger Peter Hellberg.