Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Unionen förlitar sig på statligt stöd vid kris

Om Unionens medlemmar ska gå ned i arbetstid vid nästa ekonomiska kris krävs att den är rejält djup. Några centrala krisavtal kommer förbundet inte att skriva på, i stället förlitar man sig på det nya statliga stödet till korttidsarbete.
Niklas Hallstedt Publicerad 25 november 2013, kl 09:34

I förra veckan tog riksdagen beslut om statligt stöd till korttidsarbete. Det betyder att staten går in och tar en del av lönekostnaderna för att företag ska slippa säga upp anställda vid djupa konjunkturnedgångar. Avsikten är dels att hålla arbetslösheten nere, dels att underlätta för företagen att behålla kompetens.

Det här är ett system som välkomnas från Unionens sida.

- Vi har jobbat hårt partsgemensamt för att få regeringen att ta fram ett sådant här system och vi tycker att det landade bra, säger Niklas Hjert, Unionens förhandlingschef.

- Det statliga systemet förutsätter centrala branschavtal. Det ska vi gå vidare med nu och träffa avtal med motparterna inom industrin.

För att stödet ska användas krävs dock att det råder djup lågkonjunktur eller att en sådan är nära förestående. 

- Vår uppfattning är att det här är ett verktyg som ska användas när det rör sig om stora externa kriser som gör att efterfrågan faller. Det bygger också på att man tror att det är en övergående kris. Det är viktigt att man inte skapar system som motverkar nödvändig utveckling och förändring av företagen. De måste hela tiden vässa sig och möta konkurrensen utifrån, säger Niklas Hjert.

Unionen har tidigare sagt nej till tillfälliga krisavtal. Förra vintern gjorde man gemensam sak med IF Metall och avrådde från att teckna avtal om sänkt arbetstid och lön. Nu har IF Metall i dagarna ändå beslutat att teckna avtal med i första hand Teknikföretagen om samma sak. Avsikten är att avtalet ska fungera som komplement till det statliga systemet och kunna användas även vid problem i enskilda branscher.

IF Metalls omsvängning påverkar inte Unionens syn på saken.

- Vi tar inte ställning till de bedömningar som IF Metall gjort. Men vi kommer träffa branschavtal som dockar med de statliga systemen, säger Niklas Hjert.

Precis som tidigare kommer det dock att gå för Unionenklubbarna ute på företagen att träffa lokala krisavtal.

- Vi konstaterade tidigare att våra centrala kollektivavtal inte förhindrar den typen av lokala överenskommelser. Det kvarstår ju. Vi är en organisation som tror att det är de som sitter nära frågorna som är de som är bäst på att bedöma dem. Det är därför våra avtal bygger på ett stort ansvar för klubbarna.

Fakta

Korttidsarbete
med statligt stöd.

Vid djup ekonomisk kris ska anställda kunna gå ned i arbetstid och lön. Staten går in och betalar en del av lönen för att minska företagets lönekostnader.

Vid 80 procents arbete får den anställde 88 procent av lönen, vid 60 procents arbete 84 procent, och vid 40 procents arbete 80 procent. Som anställd är man alltså garanterad 80 procent av lönen.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.