Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Unionen får ny förhandlingschef

Niklas Hjert, 36-årig kanslichef på PTK, blir Unionens förhandlingschef från maj 2009.
Inge Josephson Publicerad
Niklas Hjert

Senast vid årsskiftet ska Niklas Hjert tillträda en tjänst som biträdande förhandlingschef i Unionen och strax före sommaren tar han över som förhandlingschef efter Lars-Bonny Ramstedt.

Hur känns det?
- Väldigt bra och roligt, men med en stor känsla av ödmjukhet inför uppgiften, säger Niklas Hjert.
- Avtalsrörelsen 2010 blir en stor utmaning för Unionen och för mig. Industriavtalet har gett stabilitet och reallöneökningar. Nu är det viktigt att skapa förutsättningar för medlemmar och förtroendevalda även i tjänstesektorn att påverka lönebildningen. Det ekonomiska läget kommer, om inte ett mirakel inträffar, att vara bistert men Unionen måste även framöver se till att medlemmarna får reallöneökningar.  

Varför blir just du förhandlingschef för Unionen?
-Jag tror starkt på idén med facket och det känns som ett oerhört spännande jobb. Jag har också erfarenhet från komplicerade kollektivavtalsförhandlingar om tjänstepensionerna ITP, och från huvudavtalsförhandlingarna. Där är jag mycket involverad som biträdare åt Lars-Bonny Ramstedt i förhandlingschefsgruppen och som chef för alla på PTK:s kansli som jobbar med detta.

Du har ett förflutet på Sif. Vilka erfarenheter har du av tjänstesektorn?
- Jag får lyssna mycket och prata med dem som vet mer. Jag var också med i sammanslagningsprocessen HTF -Sif 2007. Dessutom har jag också träffat de flesta av Unionens motparter i pensions- och huvudavtalsförhandlingarna, så jag startar inte från noll...

Blir det något huvudavtal till jul?
- Jag tänker inte spekulera om det. Det jag kan säga är att ett nytt huvudavtal är väldigt viktigt för svensk arbetsmarknad, för att visa att det är parterna som tar ansvaret för att utveckla arbetsmarknaden.

Hur känns det att efterträda en tungviktare som Lars-Bonny Ramstedt?
- Bara sporrande. Lars-Bonny Ramstedt har uträttat väldigt mycket, men jag kommer aldrig att bli en ny Lars-Bonny. Jobbet kommer jag att forma efter mina styrkor och svagheter.

Vilka är dina styrkor?
-Jag har erfarenhet från knepiga avtalsförhandlingar och en förmåga att driva saker i mål, kan skapa klimat där människor mår bra och presterar. Jag är också alltid väl förberedd och kommer med kreativa lösningar i låsta lägen. Det har jag haft nytta av i förhandlingar på försäkringsområdet.

Inga svagheter?
-Min ålder innebär ju att jag inte varit med så länge, men det finns ju många erfarna medarbetare på Unionen.

Hur känns det att lämna PTK?
- Vemodigt. Jag trivs väldigt bra med människorna där och vi hade mycket kvar att göra. PTK är viktigare för medlemsförbunden än vad många anar. Vi har utvecklat organisationen, byggt en ny webb och till våren lanserar vi den nya rådgivningstjänsten på webben enligt plan.

Hur blir det med balansen i livet med nya jobbet?
- Hmm, klart att jag inser risken, men jag har resonerat med familjen och vi är överens. Och sen kommer jag att få många duktiga medarbetare som jag tänker förlita mig på.

På Sif var du med och drev fram inkomstförsäkringen. Vilka erfarenheter gav det?
- När vi genomförde den sa alla att en kollektiv medlemsförsäkring är omöjlig i Sif. Men det visade sig ju att så var det inte. Det var en viktig erfarenhet.

Fakta

Om Niklas Hjert

  • 36 år, fil mag och nu kanslichef i PTK
  • Tidigare chef för dåvarande Sifs enhet för arbetsmiljö och försäkring. 2002-2008 VD för först Sifs och därefter Unionen Medlemsförsäkring AB, som administrerar förbundets inkomstförsäkring.
  • Medverkade i förhandlingarna om det nya ITP-avtalet om pensioner Vice ordförande i Collectum, som har en central roll i administrationen av ITP-avtalet.
  • Vice ordförande i Prevent som utbildar och informerar på arbetsmiljöområdet.
  • Styrelseledamot i Trygghetsrådet TRR .

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.