Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Unionen är emot kvotering - men för positiv särbehandling

Nio av tio ledamöter i bolagsstyrelserna i EU är män och nu väntar ett lagförslag för att få in fler kvinnor. Även Unionen vill ha en jämn könsfördelning, men inte till vilket pris som helst.
Linnea Andersson Publicerad

EU-kommissionären Viviane Reding vill ha en lag för att få in fler kvinnor i bolagsstyrelserna och hänvisar bland annat till en undersökning som visar att könsmixade företag har bättre ekonomiska resultat än mansdominerade. Även om förslaget i de senaste veckornas debatt kommit att benämnas som en "kvoteringslag", så säger Viviane Reding själv att det snarare handlar om "positiv särbehandling".

- Jag tycker inte att man ska favorisera kvinnor men man ska ge kvinnor en chans, säger Viviane Reding i en intervju.

Reding vill att europeiska bolagsstyrelser ska välja kvinnor framför män till ledamöter, om de har samma kvalifikationer. De bolag som inte uppnått en fördelning med minst 40 procent kvinnor till 2020, ska bestraffas med bland annat böter. Några EU-länder har redan instiftat liknande lagar.

Inom Unionen är man skeptisk till kvotering eftersom man tror att det motverkar sitt syfte.

- Om man med kvotering menar att man plockar in personer oberoende av kompetens, när den enda kvalifikationen är att de är av rätt kön så är vi emot det. Det är uppenbart för oss att det finns kvalificerade kvinnor men vi arbetar hellre med positiv särbehandling. Risken är att man inte förändrar synsättet när man kvoterar, att människor fortsätter tänka att det finns män som är mer kvalificerade för jobbet än de kvinnor som blivit inkvoterade, säger Peter Hellberg 1:e vice ordförande på Unionen.

Han säger att Unionen försöker föregå med gott exempel när de samarbetar internationellt med andra fackförbund, genom att man har absolut jämställdhet i sina styrelser.

- Jag tycker hela kvoteringsdebatten blir lite konstig, att det är antingen eller. Det är precis som att man har gett upp, att det inte kommer att ske någon förbättring förrän vi kvoterar. Det vi är rädda för är tvärtom att om vi börjar kvotera så får vi inte till förändringen. Eller vi får till en procentuell förändring men inte någon förändring i synsättet.

Sverige har, tillsammans med ett tiotal andra medlemsländer, redan på förhand motsatt sig lagförslaget. Jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (fp) och näringsminister Annie Lööf (c) skriver i ett brev till EU-kommissionen att de inte tror på kvotering, uppger TT. De menar dels att det bör vara upp till varje land att bestämma hur man vill öka den kvinnliga representationen och dels att lagen skulle göra intrång på aktieägarnas ansvar att styra bolagen.

Före detta jämställdhetsministern Margareta Winberg (s) hotade 2002 med en kvoteringslag om inte könsfördelningen i svenska bolagsstyrelser förbättrades markant. På två år mer än fördubblades antalet kvinnor i styrelserna och mellan 2001 och 2010 steg andelen från 5,3 till 22 procent. I år är första året sedan 1999 som antalet kvinnor i styrelserna minskar.

Fakta

Positiv särbehandling eller kvotering?

Kvotering innebär att en andel av platserna på till exempel en arbetsplats, en beslutande församling eller en utbildning, reserveras för en speciell grupp. Det kan vara till exempel kvinnor eller personer med annan etnicitet än svensk. Kvotering är inte tillåtet i Sverige.

Med positiv särbehandling menas att exempelvis en arbetsgivare vid lika eller likartade meriter i en rekrytering kan välja en person av underrepresenterat kön. Det är ett sätt att främja lika rättigheter och motverka diskriminering. I Sverige är positiv särbehandling tillåten bara när det gäller kön.

Källa: Diskrimineringsombudsmannen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.