Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Unikt avtal om kompetensutveckling klart

24 000 anställda på Volvo omfattas nu av ett koncernövergripande avtal om kompetensutveckling.
Publicerad
Trots att rätten till kompetensutveckling finns inskriven i Sifs centrala avtal går det långsamt på det lokala planet. En enkät bland drygt 450 Sifklubbar som gjordes under våren visar att lokala avtal endast slutits på fem procent av arbetsplatserna.
Men på Volvo har nu ett koncernövergripande avtal om kompetensutveckling träffats. I avtalet har skrivningarna i det centrala VF-avtalet förstärkts och utökats.
Enligt avtalet ska de lokala parterna på varje enhet inom Volvo nu samråda om kompetensutvecklingen bland de anställda minst en gång per år. Behovet ska kartläggas och analyseras. Det slås också fast att alla medarbetare ska få minst ett medarbetarsamtal per år.
- Den stora förtjänsten med avtalet är att facken nu är med i diskussionen, att kompetensutvecklingen ska ske i partsgemenskap. I och med att både arbetsgivaren och facken skrivit under så visar vi att vi tycker det här är viktigt, säger Martin Linder, Sifklubbens ordförande på Volvo Göteborg.
Facken ville också ha in en skrivning om att alla anställda ska ha rätt till kompetensutveckling varje år, men fick nöja sig med en formulering där det står att de bör få det.
- Arbetsgivaren var rädd att slå fast det i ett kollektivavtal eftersom man menade att facken i så fall skulle kunna stämma dem om man missar en enda individ, säger Martin Linder.
- Men eftersom vi tycker att intentionerna ändå är så starka, om man tittar på det som helhet, så känner vi ingen oro.
Katarina Björk, verksamhetsutvecklare på Sif som jobbar med kompetensfrågor, är också nöjd.
- Det centrala avtalets skrivningar är breda. Andemeningen är att få igång kompetensutveckling ute på företagen utan att precisera för mycket. Det här avtalet stärker förutsättningarna för individen liksom de lokala partnernas möjlighet att påverka, säger Katarina Björk.
Hon menar att avtalet är unikt.
- Det är det enda koncernövergripande avtalet i sitt slag, vad jag vet.
Avtalet berör bland annat medlemmarna i 18 Sifklubbar inom Volvokoncernen, däribland på Volvo Penta, Volvo Lastvagnar och Volvo IT.

ANITA TÄPP


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.