Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Unga utnyttjas på svensk arbetsmarknad

Unga har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Bland dem som ändå lyckas är det relativt vanligt att det sker utan anställningsavtal, visar en granskning som Unionen låtit göra.
- Att vara papperslös ung anställd är nästan lika illa som att vara papperslös flykting, säger Gunilla Bäcklund, central ombudsman på Unionen.
Linda Svensson Publicerad 5 oktober 2011, kl 12:25

- Det är helt förfärligt att arbetsgivare struntar i sin lagstadgade skyldighet. Skärpning vill jag säga till dem! De måste visa lite mer respekt för de unga som de anställer, säger Gunilla Bäcklund, central ombudsman på Unionen.  

Den som saknar avtal om anställningens villkor och lön kan ganska snart stöta på problem. Sex procent av de mellan 20 och 24 år uppger i en enkät som Unionen låtit göra att de inte fått den lön man kommit överens om. Ännu fler, 16 procent, säger att de inte fått semesterersättning.

- Att vara papperslös ung anställd är nästan lika illa som att vara papperslös flykting. Man vet inte om man får det man har kommit överens om muntligen. Då är det ingen enkel sak att gå till facket eller en advokat. Man måste kunna visa att man har kommit överens om att man ska få till exempel 100 kronor i timmen, säger Gunilla Bäcklund.

En ungdomsarbetslöshet som ligger runt 25 procent öppnar för oseriösa arbetsgivare. I Arbetsförmedlingens platsbank kryllar det av jobbannonser som utlovar stor frihet i arbetet, inget lönetak och där den jobbsökande förutsätts ha körkort och egen bil.

- Allra värst är det för dem som råkar ut för att betala för att jobba, som resande säljare och eventsäljare med provisionslön. De landar ofta på en lön på runt 5 000 kronor i månaden, och på det ska de klara kostnaderna för bensin, bil och mat på annan ort. Det går helt enkelt inte ihop. Jag vill varna alla för att ta sådana jobb. Då är det bättre att starta eget. Visserligen tar man fortfarande alla risker, men man får alla vinster också, säger Gunilla Bäcklund.

Hon skulle gärna se större kontroll av vilka jobb som läggs in i platsbanken hos Arbetsförmedlingen.

- Det är ju företagen själva som lägger in jobben. Arbetsförmedlingen har ingen koll. De vet inte ens om det är svarta eller vita jobb. De har granskare som plockar bort uppenbart olagliga jobb. Men sen kan det vara hur oseriöst som helst. Väldigt många tror att det här är riktiga och bra jobb bara för att det ligger på platsbanken.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.