Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Tusentals jobb räddade

Allt fler företag drar tillbaka sina varsel när konjunkturen ljusnar. Tusentals jobb har räddats, visar siffror från Arbetsförmedlingen.
Ola Rennstam Publicerad

I mars varslade drygt 800 företag om uppsägningar. På 50 av dessa drogs varslet tillbaka helt och hållet, det vill säga inte en endaste person blev uppsagd.

Statistiken, som Arbetsförmedlingen tagit fram åt TT, visar en stigande trend som sannolikt tyder på att företagen i spåren av den ljusare ekonomin ångrat sig när uppsägningarna ska realiseras flera månader längre fram.

I snitt bestod varje företagsvarsel av 20 varslade personer i mars. 50 återtagna varsel innebar därmed att omkring 1 000 personer aldrig blev föremål för några uppsägningar enbart under mars månad.

Förutom alla de varsel som dras tillbaka helt och hållet visar statistiken också att bara ungefär sex av tio varslade sägs upp. Tendensen är densamma på Unionens område:

- När det gäller den stora industrin så har varslen gått igenom på det hela taget. Om företagen varslat hundra personer så har det kanske blivit 60 av det hela, säger konstaterar Thomas Grubbström, ombudsman på Unionens avdelningskontor i Luleå.

Förhandlingstrycket är högt på Luleåkontoret för närvarande men enligt Thomas Grubbström rör endast hälften av ärendena arbetsbrist.

- Arbetsbristförhandlingarna nu är småpotatis, de handlar om en eller två personer. Den dåliga trenden har planat ut, det vågar man väl säga. Vi får dock sällan veta när företag varslat till Arbetsförmedlingen och sedan dragit tillbaka varslet. Det vi har sett hos oss är att en del mindre förhandlingar aldrig kommit till skott, säger han.

Fakta

En arbetsgivare som vill säga upp fler än fem anställda måste informera Arbetsförmedlingen senast två månader innan. Berörs fler än 25 men färre än 100 anställda måste varslet komma senast fyra månader i förväg. Är det över hundra anställda som riskerar att bli av med jobbet gäller sex månaders varseltid.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.