Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Tusen personer lider av allvarlig elöverkänslighet

Publicerad

Tusen personer lider av allvarlig elöverkänslighet

Ungefär ett tusen personer i Sverige lider av en allvarligare form av elöverkänslighet. Mellan 10 000 och 15 000 har drabbats av relativt sett lindrigare hudproblem av samma skäl. Det sägs i en ny undersökning från Arbetslivsinstitutet som siftidningen har tagit del av.

Rapporten är tänkt att vara en översikt av det vetenskapliga forskningsläget kring elöverkänslighet, både inom och utom Sverige. En stor grupp forskare har arbetat i tre års tid med att sammanställa materialet.
Forskarna inleder rapporten med att konstatera att "elöverkänslighet är ett ohälsotillstånd som har lett till påtagliga konsekvenser för en del av de drabbade".
Däremot kommer de inte fram till någon entydig orsak som förklarar fenomenet.
De vetenskapliga studier som har gjorts har inte kunnat bevisa att det finns ett samband mellan de elektriska- och magnetiska fälten kring till exempel bildskärmar och de elöverkänsligas besvär, enligt rapporten.
Istället talar forskarna om flera samverkande faktorer. Där el- och magnetfält möjligen kan vara en del, men också stress, arbetsmiljö och psykologiska faktorer kan tänkas spela in.
Det betonas också att man bör skilja mellan två olika sorters elöverkänslighet. Dels de hudbesvär som vissa drabbas av efter att ha arbetat vid bildskärmar. En bedömning av antalet drabbade av denna sort i Sverige slutar på mellan 10 000 och 15 000 personer, enligt forskarna. Denna kategori blir ofta av med besvären av sig själva.
En annan, mer allvarligt drabbad kategori, är de som i större omfattning upplever sig ha besvär av elektriska- och magnetiska fält. Det är de som i stor utsträckning blir handikappade av sina besvär. Denna grupp bedöms i rapporten utgöra ungefär 1000 personer.

Forskning inom området elöverkänslighet brukar väcka starka reaktioner. Så också denna. Forskaren Olle Johansson på Karolinska institutet, som ingick i studiens expertgrupp, har reserverat sig mot rapportens slutsatser, och Föreningen för el- och bildskärmsskadade framför också stark kritik. SIF:s Bruno Hagi, som har arbetat mycket med behandling av elöverkänslighet, är också besviken på forskarnas slutsater.
- De enda som kan vara nöjda med den här rapporten är beslutsfattare och företag som inte behöver vidta några åtgärder för att göra IT-samhället säkert. De kan hänvisa till att forskarna säger att det inte går att bevisa något samband mellan el och dessa människors besvär, säger han.
- Målet var att hitta orsaksfaktorer. Men det har man inte gjort. Det enda positiva som jag kan se med rapporten är att man faktiskt slår fast att problemet existerar. Att människor faktiskt drabbas av elöverkänslighet. Jag hoppas att det ändå kan bli en indikator för politikerna så att de äntligen inser hur viktigt detta är.

Rapporten i sin helhet: www.niwl.se/ah/1998-23.html

MAGNUS A JACOBSSON © SIF-tidningen 1998

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.