Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Trotjänare vägras avtalspension

Publicerad

Trotjänare vägras avtalspension

Swedish Meats i Varberg vägrar alla sina 17 trotjänare över 60 år avtalspension. En del av dem har fyrtio års anställningstid. Nu stämplas de ut via a-kassan.

Omoraliskt, enligt SIF-representanten Helena Törnberg, också ledamot i förbundsstyrelsen. Hon har arbetat i 26 år på det nyligen nerlagda Varbergslakteriet och vet inte vad hon ska göra efter uppsägningstiden på sex månader. Det är ju inget direkt sug efter 55-åringar på dagens arbetsmarknad.
Du tycker att Swedish Meats beter sig omoraliskt.
- Ja, jag tycker inte att de tar sitt samhällsansvar. Nya företaget bildades väldigt snabbt för att nedbringa skatten. Eftersom företaget inte beviljar avtalspensioner blir det a-kassan som får försörja trotjänarna.
Är du förvånad över bondekooperationens agerande?
- Nej, inte alls. Vår granne Kronägg ska också läggas ner. Även där många trotjänare men inga avtalspensioner. Likadant på nyligen nerlagda Swedish Meats i Luleå och Sävsjö.
Bondekooperationen "är inte seriös i sin syn på personalen", säger du.
- Personalen betraktas som ett nödvändigt ont, framför allt tjänstemän. Vi har uppfattats som en tärande grupp. På anläggningar som får vara kvar kan företaget tänka sig att avtalspensionera äldre i utbyte mot yngre.
Swedish Meats kanske inte har råd med avtalspensioner?
- Seriösa företag förutser sånt och fonderar pengar för personalförändringar. Strukturomvandlingen kom att kosta 13 miljoner kronor mindre än budgeterat till och med augusti. Dessutom finns det en pensionsstiftelse med god avkastning som vi på PTK-sidan förgäves har krävt att få del av. Samma sak med SPP-pengar inbetalade under långliga tider. Dem vill företaget använda för att höja sina vinster.
- Företaget har fattat sina beslut på egen hand och satt fria förhandlingsrätten ur spel, så illa är det.

LISBETH NIEMINEN© siftidningen 1999  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.