Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Trendbrott i callcenterbranschen

Callcenterbranschen har gett unga jobb, men inneburit kassa arbetsvillkor. Så har verkligheten sett ut på många arbetsplatser runt om i Sverige. I Värmland har det nu skett ett trendbrott och allt fler callcenterföretag tecknar kollektivavtal.
Lina Jonsson Publicerad 14 oktober 2011, kl 13:42

Under de senaste tre åren har Unionen i Värmland jobbat extra hårt för att få fler callcenter att teckna kollektivavtal.

- När nya branscher äntrar arbetsmarknaden är det alltid lite vilda västern till en början. Det handlar om att skapa lite ordning och reda, säger Pontus Dahlberg, ombudsman i Värmland.

Problematiken har framför allt handlat om dåliga löner, osäkra anställningar och ouppskattad övervakning.

- På ett callcenterföretag var man tvungen att be om lov för att gå på toaletten. Det ska inte få förekomma på en modern arbetsplats.
Eftersom personalomsättningen på dessa företag är hög har det inte alltid varit lätt för Unionen att informera ledning och anställda om vikten av kollektivavtal, då många av de informerade vid nästa besök inte funnits kvar. Värmlandsregionen upplever dock att trenden börjar vända.

- Man kan skilja på två typer av företag. Lycksökarna som ser sin personal som slit- och slängvara, och anser att kollektivavtal är ett hinder för verksamheten, och de som månar om att personalen ska stanna kvar och må bra, vilket också är de som tecknar kollektivavtal.
Bland callcenterföretagen i Värmland har Unionens satsning gett ringar på vattnet.
- Det är kul. När företagen märker att andra skaffar avtal så gör de detsamma. Det här har varit ett långsiktigt arbete och vi kommer att fortsätta jobba för att fler ansluter sig, säger Pontus Dahlberg.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.