Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Tre av tio jobbar hemma minst en gång i veckan

Nära hälften av Sveriges tjänstemän har distansarbetat det senaste året, visar en undersökning. Men det borde fler göra, anser Microsofts ledning, som därför tagit initiativet till Jobba hemma-dagen den 6 februari.
Anita Täpp Publicerad

Förra året, när Jobba hemma-dagen arrangerades för första gången, deltog ett 50-tal företag och organisationer som stängde kontoret för att de anställda skulle jobba på distans.

I år hoppas Microsoft att ännu fler ska delta i arrangemanget och hittills har ett 60-tal anmält sig.

Eva Fors, affärs- och marknadsdirektör på Microsoft i Sverige, sticker inte under stol med att en anledning till varför man tagit initiativet till Jobba hemma-dagen är att man gärna vill sälja it-lösningar som gör det möjligt att jobba på distans.

- Men vi har också själva många års goda erfarenheter av distansarbete och ser därför gärna att fler inser fördelarna med det.

Varför är det bra?

- Dels mår medarbetarna bättre när de själv får välja var de jobbar bäst samtidigt som de har lättare för att få ihop sitt livspussel. Och då blir de också mer effektiva och produktiva. Och bara det att du slipper förflytta dig till och från jobbet spar en massa tid och är dessutom bra för miljön.

Men det finns väl också nackdelar?

- Jo, vi är ju också sociala varelser och det är ändå i mötet med andra som det skapas energi, så ibland är det ändå bra att vara på kontoret. Men det beror också på vad man gör för stunden och vilken typ av människa man är. Vi är ju olika.

- När man distansarbetar måste man också själv kunna sätta tydliga gränser mellan sitt arbete och privatlivet, så att man inte jobbar för mycket. Och då krävs också att man kan ha en öppen dialog med sin chef så att man verkligen vet vad som förväntas av en.

Varför distansarbetar inte fler?

- Jag tror att en anledning är att många chefer har för stort kontrollbehov därför att de är osäkra i sin roll och tycker att det känns tryggt att se sina medarbetare på kontoret, att de känner att de har koll på att de verkligen jobbar. Men då är det viktigt att förstå att det inte är säkert att medarbetarna är mest produktiva därför att man ser dem sitta på rumpan i flera timmar.

- Ett annat hinder kan vara att arbetsgivare oroar sig för sådana saker som företagets integritet, säkerhet och access till olika system. Men i dag finns så pass bra säkerhetslösningar att det inte är någon säkerhetsrisk när man sitter någon annanstans och jobbar.

Men alla har ju inte arbetsuppgifter som kan skötas på distans.

- Nej, så är det ju. Samtidigt borde vi oftare ifrågasätta om kontoret verkligen är ett måste för allt som ska utföras. Och distansarbete behöver ju inte alltid betyda att man jobbar hemifrån. Det finns exempelvis en undersökning som visar att anställda själva upplever att de är mest kreativa i en cafémiljö.

- Men det viktigaste är att medarbetarna själv får avgöra var de fysiskt ska befinna sig för att utföra sitt jobb på bästa sätt. Om de också tydligt har fått veta vad som förväntas av dem så mår de också bättre och blir mer effektiva, säger Eva Fors.

Fakta

Enligt en undersökning från Novus distansarbetade 49 procent av 2 585 intervjuade tjänstemän under förra året. Tjänstemännen jobbar både inom den privata och offentliga sektorn i Sverige.

Av dem som uppgav att de distansarbetat hade 7,9 procent arbetat utanför kontoret varje dag eller nästan varje dag medan 30 procent uppgav att de gjort det en till flera gånger i veckan och resterande gjorde det mer sällan.

Undersökningen, som beställts av Microsoft, gjordes i december 2012.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.