Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Tog strid för sin lön
Att lönen dimper ner den 25: e är inte helt givet även om man har jobb. Dennis Lindberg från Västerås hamnade i ekonomisk knipa på grund av en opålitlig arbetsgivare.
Efter att ha drivit ett musikföretag tillsammans med en kompis i flera år ville Dennis Lindberg syssla med något helt annat - helst något som hade med sport att göra. Han fastnade för en annons om ett säljjobb på ett företag som arbetade mot elitidrottsföreningar och sökte det.
- Jag fick ganska snabbt en tveksam bild av företaget, men intalade mig själv att det berodde på att det var ett nystartat företag som befann sig i en uppstartningsfas. Jag var trots allt intresserad av produkten och ville ge det en chans.
Dennis Lindberg skrev avtal och började sätta sig in i arbetsuppgifterna och gick snart i bräschen för försäljningen. Men när första lönen skulle utbetalas som avtalat, var det fortfarande tomt på kontot.
- Jag frågade runt bland kollegorna, men hyschades ner till en början.
Den första lönen kom för sent, men månad två kom ingen lön alls och inte heller tredje månaden. Nu fick han veta av sina medarbetare att företaget hade betalningssvårigheter.
- Eftersom jag själv har haft eget företag hade jag viss förståelse för det. Jag försökte tala med arbetsgivaren och få denne att förstå att jag höll på att hamna i en ekonomiskt ohållbar situation. Kravbreven hopade sig och jag var tvungen att låna av släkt och vänner för att klara mig.
Dennis fick bara undvikande svar från sin arbetsgivare, men bet ihop och jobbade på precis som vanligt. Tills han en dag blev inkallad till chefen som förklarade att situationen för företaget var ekonomiskt ohållbar och att Dennis måste sluta.
- Jag gav upp helt och hållet. Här hade jag gått upp fem varje morgon och jobbat för ett företag som inte höll vad det lovade. Musten gick liksom ur mig.
De innestående lönerna orkade Dennis inte bråka om och hade det inte varit för att hans syster tjatade på honom om att vända sig till facket, hade han aldrig sett röken av några pengar. Till slut ringde han ändå till Unionen.
- Jag kände mig så lurad och ville helst lämna allt bakom mig. Men när jag pratade med ombudsmannen Thomas Fahrenholz vände allt. Han fick mig att inse att företagets svårigheter inte var mitt problem och att känna att nu jäklar ska allt ställas till rätta. Arbetsgivarna ska inte komma undan sitt ansvar. Han motiverade mig att ta itu med detta inte bara för min egen skull - nästa gång är det någon annan som råkar illa ut.
- Alla säger att facket inte gör något så varför ska man blanda in dem? Men när Unionen tog tag i det här och drev på blev jag så oerhört glad att känna att det fanns någon på min sida som brydde sig, säger Dennis Lindberg
Unionen fixade fram en uppgörelse med arbetsgivaren och Dennis fick ut närapå all sin innestående lön.
- Vi får varje år in ett flertal ärenden där medlemmar varit lojala mot sina arbetsgivare och väntat i månader på att få ut sin lön, vilket tär både på deras kapital och på relationer till vänner och bekanta som ställt upp med lån, säger Thomas Fahrenholz, ombudsman.
- Det är väldigt viktigt att man kontaktar facket så fort som möjligt om lönen uteblir för väntar man alltför länge kan man faktiskt gå miste om pengar.
Fakta
- Om du inte får ut din lön kan företaget begäras i konkurs och arbetstagarna har då företräde till sina lönekrav framför de flesta övriga fordringsägarna. Finns inga pengar får du ersättning genom den statliga lönegarantin, men först efter att tingsrätten avgjort att företaget inte kan betala sina skulder och att oförmågan är bestående.
- Lönegarantin på max fyra prisbasbelopp (169 600 kronor) gäller också om företaget är under rekonstruktion.
- Huvudregeln för förmånsrätt är att den uteblivna lönen får ha intjänats högst tre månader innan konkursansökan kom in till tingsrätten och en månad efter konkursbeslutet.
- Sparad semester och övertidsersättning går ofta förlorade i en konkurs. Lönegarantin kan täcka omkostnader i tjänsten som reseersättningar, traktamenten etc.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
Metro ansöker om rekonstruktion
Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.
I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.
En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.
Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.
Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.
Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.
