Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Tjänstemännen gick helskinnade ur krisen

Under krisen, som tog sin början hösten 2008, försvann 65 000 industrijobb, enligt SCB. Arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen räknar med att 15 000 av dem återkommer i år och nästa år. Hur det blir med resterande 50 000 vet man däremot inte.
Linda Svensson Publicerad

- 5 000 jobb har kommit tillbaka väldigt fort. Vår bedömning är att ytterligare 10 000 jobb kommer tillbaka nästa år, säger Anders Rune, Teknikföretagens chefsekonom.

Tillverkningen inom industrin sjönk under krisen med i snitt 30 procent. Sysselsättningen sjönk med 11 procent. Men det är stora skillnader mellan olika yrkesgrupper.

- Fallet i sysselsättningen gäller i allt väsentligt kollektivarna. Där sjönk den med 17 procent. Om inte efterfrågan ökar mer finns det risk att det även på tjänstemannasidan är lite för stor kostym.

Många tjänstemän fick behålla sina jobb. Endast 2-3 procent av tjänstemännen inom industrin blev uppsagda.

- Tjänstemännen har klarat sig betydligt bättre i den här nedgången, trots att det är en mycket allvarligare kris. Det finns flera orsaker till det. En är naturligtvis att vi har så slimmade organisationer, en annan att arbetskraften är väldigt kvalificerad och inte minst att företagen utnyttjar bemanningsföretag i högre utsträckning i dag jämfört med tidigare.

I krisen i början av 90-talet försvann 140 000 industrijobb, vilket var en 30-procentig nedgång. Innan den senaste krisen slog till hade mellan 30 000 och 40 000 av de jobben återvänt.

- Det går aldrig tillbaka till det gamla. Vad vi behöver göra är att skapa bra förutsättningar för att så mycket tillverkning som möjligt hamnar här när produktionstakten går upp igen. Hur många jobb som kommer tillbaka hänger på hur stor produktionsökningen blir. Man räknar med att det behövs fem procent om året för att bibehålla antalet anställda, säger Anders Rune.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.