Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Tjänstemän halkar efter i löneracet

Privatanställda tjänstemän har sämre löneutveckling än arbetarna. Det är framför allt tjänstemännen i transportsektorn och i hotell- och restaurangbranschen som haft låga löneökningar.
Göran Jacobsson Publicerad 2 september 2010, kl 14:31

Medlingsinstitutets lönestatistik beskriver löneutvecklingen under ett år. Den visar att de privatanställda tjänstemännens löner ökat med 1,8 procent mellan juni år 2009 och samma månad i år, medan arbetarnas löner stigit med 2,1 procent under samma tid.

- Löneökningarna ligger lågt. De nya avtalen ligger på en lägre nivå och för många är lönerevisionen första juni, säger Bo Enegren på Medlingsinstitutet.

På hela arbetsmarknaden var löneökningarna 1,6 procent under perioden. Den låga siffran beror i stor utsträckning på att de kommunalt anställda ännu inte fått sina lönepåslag.

Bo Enegren förklarar tjänstemännens lägre lönepåslag med att Unionens avtal är baktunga - löneökningarna nästa år är större - medan flera arbetaravtal har mer jämnt fördelade löneökningar. Dessutom säger han att för tjänstemännens del kan lönerna komma att öka till följd av lokal löneglidning.

Bland tjänstemännen är det anställda inom handeln som fått de största ökningarna med 3,1 procent medan industrins tjänstemän fått ökningar på 1,6 procent. De inom byggindustrin har kunnat se sina löner stiga med 2,7 procent.

Bo Enegren berättar att Medlingsinstitutet räknat på löneökningarna för helåret 2010 och kommit fram till att avtalen ger ungefär 1,9 procent. Tidigare erfarenheter säger att till detta kommer löneglidning på runt 1 procentenhet, vilket sammantaget ger lönelyft på 2,9 procent i genomsnitt i år.

- Den höga arbetslösheten gör dock att det kan bli lite lägre, säger Bo Enegren.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.