Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Tillfälligt anställda kan få högre sjukpenning
Även tillfälliga anställningar kan ligga till grund för SGI, sjukpenninggrundande inkomst. Det står klart sedan LO-TCO Rättsskydd vunnit ett mål i kammarrätten.
Det väsentliga är inte hur länge en anställning har varat utan om personen haft för avsikt att arbeta även framöver, till exempel genom att vara inskriven hos Arbetsförmedlingen direkt efter att anställningen upphört. Det konstaterar kammarrätten i Stockholm i en ny dom som klargör hur sjukpenninggrundande inkomst ska beräknas. Enligt domen kan även tillfälliga anställningar på så kort period som en månad ligga till grund för SIG, det vill säga det belopp som Försäkringskassan baserar sjuk- och föräldrapenning på.
Rättsfallet började när en medlem i fackförbundet Seko ville att två korta anställningar skulle ligga till grund för hennes SGI. Kvinnan hade sommarjobbat fyra månader på ett bageri och varit provanställd på ett åkeri i drygt en månad på ett åkeri innan hon blev sjuk.
Försäkringskassan var dock av en annan mening och beslöt att de två kortare anställningarna inte skulle beaktas vid beräkning av SGI:n. Enligt kassan fanns det inte någonting som visade att arbetet var avsett att fortsätta eller att det var årligen återkommande.
Seko-medlemmen överklagade beslutet med hjälp av LO-TCO Rättsskydd och har nu alltså fått rätt. Kvinnan hade varit inskriven på Arbetsförmedlingen sedan anställningen upphört och kammarrätten fann inte något skäl att ifrågasätta hennes avsikt att arbeta.
I en studie från 2012 beräknade Försäkringskassan att mellan 10 och 15 procent av den arbetsföra befolkningen i åldern 20-64 år saknade sjukpenninggrundande inkomst.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
