Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Telitel - kommunikationsföretag med kommunikationssvårigheter

Publicerad

Telitel - kommunikationsföretag med kommunikationssvårigheter

It och telekommunikation är branscher som skulle rädda glesbygd och mindre tätorter. Men inte alla projekt har uppfyllt drömmarna. Telitel i Sollefteå är ett exempel.

Många företag har etablerat sig utanför storstadsområdena med telefonväxlar och kundtjänstverksamhet. Många företag har också lyckats med sina etableringar. Men inte alla stolta planer har blivit som de först presenterades.
Ett av de senare är Telitel i Sollefteå som för fem år sen skulle bli huvudkontoret för ett företag med interkontinentala satellitburna teleförbindelser, call center, bredband, med mera. 250 sollefteåbor skulle ges jobb i Telitel.
Visst har det investerats mycket pengar i verksamheten sen dess. Den amerikanske ägaren har satt in nästan en kvarts miljard kronor, men det har ändå inte gått att få lönsamhet i projektet. Av de 250 blev det bara 52.
Enligt fackklubbarna vid Telitel är ett av problemen i företaget att ledningen 1998 flyttade till Stockholm. I Sollefteå finns inte ens en platschef, något som inte gjort det lättare för kommunikationsföretaget att kommunicera med sina anställda.
För en tid sen inleddes förhandlingar om att skära ytterligare i verksamheten. Då var budet från företaget att 33 av de 52 i Sollefteå skulle mista sina jobb. Nu är företagets kvarvarande organisation färdigförhandlad. Resultatet blir 29 tjänster färre i Sollefteå. Dessutom pågår diskussioner om att sälja företaget.
Ingrid Stridsman på SIF-klubben säger att de anställda trots allt tar den svåra situationen rätt bra:
- Vi har ju vetat i ett år nu att företaget är till salu. Så man har hunnit förbereda sig. Men visst är det trist att mista många av sina arbetskamrater. Vi har haft Trygghetsrådet här och arbetsförmedlingen. Jag hoppas att det ordnar sig för dem som får gå.
– Sedan vet vi ju förstås inte hur det blir om företaget blir sålt. Kanske blir det flera som får sluta då, säger Ingrid Stridsman.

GUNNAR HÄGG© siftidningen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.