Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Telia laddar för strid om G3-licens

Publicerad

- Telia kommer att erbjuda sina kunder UMTS samtidigt som konkurrenterna.
Det säger Marianne Nivert, tillförordnad vd, med anledning av beskedet i lördags att Telia inte återfinns bland de fyra bolag som fått licens att bygga upp den tredje generationens mobilnät i Sverige.

Vid en presskonferens i dag, måndag, presenterade Marianne Nivert företagets handlingsalternativ för att kunna tillhandahålla UMTS (Universal Mobile Telecommunications Systems) för sin kunder när nätet lanseras år 2003. Telia står fast vid att den första åtgärden blir att överklaga Post- och telestyrelsens (PTS) beslut, men kan inte ange på vilka juridiska grunder detta ska ske. Inom tre veckor ska överklagan vara klar.
Parallellt arbetar Telia med tre handlingsalternativ, där ett är rollen som virtuell nätoperatör (VNO). Detta innebär att Telia hyr in sig på ett annat bolags nät, och således kan erbjuda sina kunder egna tjänster. I utbyte kan Telia tillhandahålla ett redan väl utbyggt mobiltelefonnät.
- Vi kommer ju inte att ställa vår infrastruktur till konkurrenternas förfogande gratis, säger Marianne Nivert.
De två andra vägarna att gå skulle vara att erbjuda bredband i mobiltelefonen med alternativa tekniker, som LAN och GPRS, eller i andra hand strukturella affärer, det vill säga ett samgående med ett annat bolag som ger Telia tillgång till en G3-licens.
- I inget annat land har det hänt att den ledande mobiloperatören inte fått en licens, säger en förbittrad Nivert.
Enligt Telias ledning är Post- och telestyrelsens beslut en ren skrivbordsprodukt utan någon förankring i verkliga förhållanden.
- Man kan ju knappt ta uppgifterna på allvar om 20 000 basstationer och 36 miljarder i investeringar. Har de verkligen tänkt lägga in de här beloppen?, undrar Kenneth Karlberg, vd för Telia Mobile.
Telia anser sin beräkningsmodell vara riktig och kan inte riktigt se anledningen till PTS avslag på ansökan om 3G-licens. Företaget överväger att begära inhibition, frysning, av utbyggnaden tills överklagan är färdigbehandlad.

LINDA SVENSSON© siftidningen 2000

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.