Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Teknikstrul kostar miljarder

25 minuter per dag. Så mycket arbetstid förlorar landets tjänstemännen i snitt på grund av krånglande teknik. Med bättre it-system skulle företagen kunna spara 8,6 miljarder årligen, enligt en ny undersökning från Unionen.
Ola Rennstam Publicerad

Sveriges tjänstemän spenderar merparten av sin arbetsdag framför datorn, samtidigt minskar deras inflytande över tekniken. Unionens årliga undersökning av tjänstemännens it-miljö visar att två av tre inte har haft möjlighet att påverka nya arbetsrutiner i samband med införandet av nya it-system.

Hälften av tjänstemännen upplever att systemen styr utförandet av deras arbetsuppgifter på ett onödigt sätt medan en tredjedel begränsas av dem i det dagliga arbetet.

- För att it-system ska ge de goda effekter som man räknar med måste arbetsgivarna lyssna på användarna. Medarbetarna behöver i större utsträckning än idag vara med vid införande och uppföljning. Det behövs dessutom återkommande och individuellt anpassad kompetensutveckling, så att de som använder it-systemen kan göra det på ett effektivt och säkert sätt, säger Peter Hellberg, vice ordförande för Unionen.

Ogenomtänkt och strulande teknik bidrar till stressade medarbetare och ineffektiva arbetssätt vilket i sin tur leder till ökade kostnader och minskad konkurrenskraft för företagen.

Var tionde tjänsteman uppskattar att de skulle kunna spara en timme eller mer per dag om it-systemen fungerade som önskat. I snitt förlorar tjänstemännen 25 minuter per dag på grund av dåligt fungerande system. Det är en förbättring jämfört med Unionens undersökning från 2010 men det finns fortfarande stora vinster för företag som satsar på att optimera och utveckla it-miljön. Enligt Unionens beräkning motsvarar de 25 förlorade minuterna cirka 8,6 miljarder kronor årligen.

Fakta

Unionen har tidigare undersökt tjänstemännens it-miljö 2007, 2008 och 2010. Årets undersökning omfattar 2 282 tjänstemän som är verksamma i privat sektor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.