Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
TCO får gehör för förslag till ny a-kassa
TCO:s nya förslag till arbetslöshetsförsäkring fick både ris och ros på den hearing som anordnades av centralorganisationen. Alla medverkare var dock överens om att taket på försäkringen måste höjas och att de differentierade avgifterna ska slopas.
TCO:s förslag till ny a-kassa går i grova drag ut på att försäkringen delas upp i en allmän del med två ersättningsnivåer, där i princip alla som arbetar omfattas, och en förbättrad frivillig del där inkomstaket höjs och indexregleras för alla som är med i en a-kassa.
- Det är orimligt att så få omfattas i dag. En medelinkomstagare i ett TCO-förbund som tjänar 30 000 får bara ut hälften vid arbetslöshet. Vår arbetslöshetsförsäkring är sämst i Norden och ligger på bottennivå i Europa. På tio år har vi rasat från en sjätteplats till tjugofjärde, sade TCO-ordföranden Eva Nordmark.
Samtliga inbjudna talare höll med om att den nuvarande arbetslöshetsförsäkringen inte fungerar. Men de hade olika lösningar på hur man ska komma till rätta med problemet. Almega, som representerade arbetsgivarsidan, tror till exempel på en obligatorisk a-kassa och riksdagsledamöterna från Folkpartiet och Miljöpartiet, Hans Backman och Gunvor G Ericson, gör detsamma. Miljöpartiet och Almega pläderade dessutom för en samlad trygghetsförsäkring som omfattar både arbetslöshet och sjukdom, något som TCO tar avstånd från i sitt förslag.
Förslaget om ny a-kassa fick mycket beröm och Irene Wennemo, huvudsekreterare i den parlamentariska socialförsäkringsutredningen, lovade att ta med sig förslaget:
- Vi kommer inte att lägga kalkerpapper på det, men det kan vara väldigt bra inspiration.
Men det fanns också synpunkter på till exempel varför taket i den frivilliga delen skulle vara indexregelerat men inte den allmänna. Att ha två olika ersättningsnivåer i den allmänna försäkringsdelen fick också underkänt med motiveringen att det blir plottrigt och krångligt.
- Enkelhet och transparens är viktigt i sådana här system. Men på det hela är det ett spännande förslag och när det gäller de stora övergripande frågorna står vi nära varandra, sade Ola Pettersson, chefsekonom på LO, som ställde sig starkt kritisk till finansminister Anders Borgs påståenden att en höjning av taket med bara 100 kronor skulle kosta 30 000 jobb.
- Det är skrattretande - det går inte att sätta en siffra på ökningen och låtsas att den är huggen i sten. Det förvånar mig att Borg kommer undan med det.
TCO:s förslag kostar runt 7,5 miljarder. En siffra som ingen av de närvarande ansåg vara ohemul.
- Jag tycker det är realistiskt att ta bort taket helt. En optimal försäkring i de bästa av världar borde ge alla rätt till 80 procent av lönen vid arbetslöshet, sade socialdemokraternas riksdagsledamot Patrik Björk.
Ingen av de inbjudna protesterade mot förslaget att lätta upp arbetsvillkoret för att fler ska kunna ta del av försäkringen och alla var rörande överens om att de differentierade avgifterna till a-kassan bör slopas.
- Jag tycker inte att de effekter man hoppades på med differentierade avgifter har uppnåtts, sade Hans Backman (fp). Men i nuläget har inte moderaterna visat att de tänker som vi.
Moderaterna hade tackat nej till hearingen.
Fakta
Förslaget i korthet:
* Inkomsttaket till a-kassan höjs till ca 27 000/månad och blir indexreglerad.
*Differentierade avgifter slopas. A-kasseavgiften sänks till max 150 kr/månad och blir avdragsgill.
*Arbetssökande som haft arbetsinkomst i tre månader under en sexmånadersperiod eller fått minst 8 000 i lön, ges ett grundbelopp på 320 kr/dagen.
*Arbetssökande som haft inkomst på minst 9 000 kr i månaden får ett högre grundbelopp på 400 kr/dag.
* Ett studerandevillkor införs och utformas som en utbildningsbonus som ger ersättning motsvarande grundbeloppet (400 kr) under tre månader till den som söker jobb.
*Arbetsvillkoret mildras - från kravet på att ha arbetat 80 timmar/månad i sex månader under ett år till 70 timmar under samma tid.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
Metro ansöker om rekonstruktion
Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.
I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.
En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.
Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.
Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.
Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.
