Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Tack - men nej tack!
Juletid och julklappstid. Många får i dagarna en liten gåva av sin arbetsgivare, som ett tack för året som gått. Men det gäller för företaget att tänka till, för att gåvan ska ha avsedd effekt.
De flesta förväntar sig inte precis att fantasin ska flöda när arbetsgivarens julklappar ska delas ut. Men det finns åtminstone vissa saker vi undanber oss.
- Företagets egna give-aways. Det känns bara för fattigt, då är det bättre att inte få någon julklapp alls.
- Presenter som manar oss att jobba mer eller bättre, till exempel tröjor med märkliga tryck, som "at your service"
- Klappar som skickar fel signaler, som kollegan som i kristider fick en brödkniv som mest liknade ett japanskt harakirisvärd.
- Musik - företagsledningen och jag har sannolikt inte samma musiksmak.
Presentkort - jag vet att det råder delade meningar om detta, och att vissa blir superglada, men jag har en låda med helt värdelösa presentkort där sista giltighetsdagen passerat och jag blir sur varje gång jag får syn på dem.
- Ett träd. Jo, det är fint och välmenande att skänka pengar till exempelvis trädplantering, men min godhet vill jag ska komma från mig.
- Jubileumsbok över företagets/organisationens histora. Snälla! Det finns en anledning till att ingen köpte boken och att det ligger sju ton överblivna exemplar i källaren och skräpar.
- Prydnadsföremål från en "fräsig" boutique som av en händelse råkar drivas av chefens respektive.
- Droger - en jättedålig julklapp på så många sätt, även om Valium förmodligen skulle sitta fint på julafton. (En kompis fick faktiskt medicin mot någon venerisk sjukdom av sin chef en jul - fast det är klart hade hon dessutom fått en venerisk sjukdom skulle det ha varit en ännu sämre present.)
- En julklapp, bokstavligen. En klapp på stjärten från chefen eller kollegan förfyller ytterst sällan julstämningen.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
