Sverige hör till de länder där det är allra svårast för invandrare att få jobb. Högkonjunkturen har drivit ner antalet invandrare utan jobb, men i grunden är problemet detsamma nu som för tio år sedan, menar Rolf Ohlsson, professor i ekonomisk historia i Lund, med befolkningsekonomi som specialitet:
- Det beror en hel del på att vi är bland de främsta när det gäller arbetsrotation, decentraliserade beslut och lagarbete, säger han.
I de länder där man fortfarande arbetar i striktare hierarkier, som England, Frankrike och Italien, är det lättare att få in en fot. I det multietniska USA finns i stort sett ingen skillnad mellan infödda och invandrade.
På arbetsplatser där pyramiderna rivits ställs andra krav. Arbetsberikning och eget ansvar för kontakter med kolleger och kunder ökar behovet av att kunna meddela sig med andra.
- Det lyfter fram behovet av kommunikativ förmåga och social kompetens, säger Rolf Ohlsson.
Kan det inte dölja sig en diskriminering bakom sådana kriterier i platsannonserna? Jo, menar han, men det är mycket svårt att klarlägga i hur hög grad som språkkunskaper är svepskäl för att hålla utlänningar borta.
Det kan dock finnas rationella skäl för ett företag att sortera bort ansökningar med främmande efternamn.
- Sannolikheten att de talar sämre svenska är större än bland dem som heter Bengtsson och Larsson...
Så invandrarna bör satsa stenhårt på svenskastudier. Och arbetsgivarna borde tänka på de kvalifikationer de går miste om, menar Rolf Ohlsson. Bland annat finns många akademiker bland de arbetslösa invandrarna.
- Det talas om en hotande arbetskraftsbrist, och ökad invandring ses ibland som en lösning. Vi tycker att det är lite knäppt, med tanke på att det redan finns så många invandrare som skulle kunna anställas.
Rolf Ohlsson var medförfattare till boken Varför sitter brassen på bänken? som kom för några år sedan. Där används metaforen att det svenska fotbollslaget kan behöva toppas med en brasilianare som kompletterar med sina specialkompetenser.
Inom kort kommer en uppföljare, Bäddat för mångfald (SNS Förlag).

ROLAND COX© siftidningen 2001