Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Svensk produktivitet högst i Europa

Produktiviteten inom svensk tillverkningsindustri har ökat med 6,5 procent i snitt per år sedan 1988 jämfört med snittet 2,9 procent i femton europeiska länder, som anses ligga i nivå med Sverige vad gäller industriell utveckling. <br />
Publicerad
Facken inom industrin har inför avtalsrörelsen 2007 tagit fram rapporten I takt med Europa, för att visa att svensk löneutveckling på intet sätt är för hög, och för att möta krav på tyska jämförelser.
De svenska lönerna ökar ungefär lika mycket som i övriga länder i EU, bortsett från Tyskland där ökningstakten varit avsevärt lägre 2004 och 2005. Allt fler arbetsgivare hävdar inför den kommande lönerörelsen att Tyskland är Sveriges främsta konkurrentland, och att svenska löneökningar ska anpassas efter det.
Den tyska löneutvecklingen har de senaste åren legat under två procent.
- Arbetsgivarna ska inte tro att vårt minne är så kort att vi inte kommer ihåg om ett år, de bonusar och styrelsearvoden man nu diskuterar. Våra medlemmar ska ha sin beskärda del, säger Sifs ordförande Mari-Ann Krantz.
I Sverige har löneökningstakten för arbetare i tillverkningsindustrin legat på i snitt 3 procent de senaste sju åren, tjänstemännen ligger något högre. Högsta löneökningarna bland de jämförda länderna hade Irland, med 6,3 procent.
Viktar man löneökningarna med produktivitetsutvecklingen i Sverige har kostnaderna per tillverkad enhet minskat med drygt 2 procent per år sedan 1998. I resten av EU:s femton första medlemsstater har kostnaderna ökat med drygt en halv procent i genomsnitt.
Enligt Facken inom industrin tyder siffrorna på att Sverige har en väl fungerande och ansvarsfull lönebildning.
- Nu vill vi peka på investeringarna. Det är dags att se över dem, så att vi kan få lön i morgon också, säger Ulf Bengtsson från Civilingenjörsförbundet.
Mari-Ann Krantz menar att också problemen med löneförhandlingar i internationellt ägda företag måste lösas innan nästa avtalsrörelse.
- Avtalet tillämpas inte som det ska vad gäller fördelningen av löneökningar. Det är ett växande problem att lönerna sätts ensidigt av koncernledningar som kanske inte ens finns i Sverige. Vi har tillskrivit Teknikarbetsgivarna om detta. Löser vi inte det här nu har vi grus i maskineriet innan avtalsrörelsen ens kommit igång.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.