- Bilden av de rosa pengarna är etablerade som en sanning i media. I drygt ett decennium har det målats upp en föreställning att HBT-personer är välbärgade, satsar på karriären, åker på shoppingresor till Barcelona och är intresserade av chic heminredning. Men jag tror att vi är en hel del som inte känner igen oss i bilden, sade Hans Linde, vänsterpartist och moderator för ett Prideseminarium med titeln Myten om de rosa pengarna.

- Den gruppen finns, konstaterade Ulrika Westerlund, förbundsordförande på RFSL, men det finns också panka tågluffare som bor på soffor istället för på designhotell. Vi är inte bara HBT utan tillhör också andra grupper och lönen skiljer sig stort inom gruppen.  

Nyligen kom en studie från Linnéuniversitetet som visar att homosexuella män tjänar i genomsnitt 15 procent mindre än heterosexuella män och att de homosexuella männen dessutom var underrepresenterade på chefsposter. Hans Linde menar att resultatet slår hål på myten om den köpstarka HBT-gruppen. Men slutsatsen att HBT-personer skulle vara utsatta för lönediskriminering, var panelen försiktiga att ställa upp på.

- Vi kartlägger inte våra medlemmars sexuella läggning, även om det skulle underlätta för statistiken om lönediskriminering, sade Shadé Jalali, men visade med en egen undersökning att många HBT-personer känner sig diskriminerade på sitt jobb, men inte vågar anmäla av rädsla för repressalier.

- Mycket av diskrimineringen sker i rekryteringsprocessen.

- Vi får in 50 anmälningar om diskriminering på grund av sexuell läggning per år, varav hälften handlar om arbetslivet. Men såvitt jag vet har ingen handlat om lönediskriminering, sade George Svéd, enhetschef på DO.

De tre paneldebattörerna höll dock med Hans Linde om att det kan vara problematiskt att HBT-gruppen målas upp som en välbärgad grupp som genom sin köpkraft ska konsumera sig till frihet och jämlikhet. Den politiska diskussionen blir därmed oväsentlig.

- Det ligger i tiden att tala om konsumentmakt och någonstans tycker jag det är viktigt att vi synliggörs också som konsumenter. Men det blir tråkigt om man därmed frångår det strukturella ansvaret. Den samhällsbild som råder är att som konsument blir du stark, men det är i själva verket tillsammans vi blir starka, sade Shadé Jalali och uppmanade fler att använda sig av diskrimineringslagen:

- Jag vet att det är svårt att anmäla sin arbetsgivare, men någonstans måste man ta ansvar för att diskrimineringslagstiftningen ska bli bättre. Finns det inga ärenden, så finns det ju inget problem.