Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Svårt att få arbetsskador godkända - för kvinnor
De vanligaste orsakerna till långa sjukskrivningar blir sällan godkända som arbetsskador. Och det är kvinnorna som drabbas. För en kvinna är möjligheten att få sin sjukdom godkänd som arbetsskada nästan bara hälften så stor som för en man.
När Försäkringskassan själv utredde skillnaderna för några år sedan pekade man bland annat på att det ska finnas en vetenskaplig grund för sambandet mellan arbetet och de besvär man har. Forskningen, skrev kassan, "utgår i hög grad från mannen, och de studier som finns är främst gjorda inom typiskt manliga yrken".
- Vi är väldigt bekymrade själva. Vi gjorde en djup granskning av detta, det vi kunde se var att kvinnor får mindre ofta rätt. Beror det på att bedömningen är osaklig? Nej, det kunde vi inte se, säger Monica Svanholm, verksamhetsansvarig för arbetsskadeförsäkringen på Försäkringskassan.
- Kvinnor som har ont i rygg, nacke och axlar jobbar inom vård och omsorg. Deras diagnoser finns det inte tillräckligt starka belägg för, de är inte entydiga. Då drabbar det väldigt många kvinnor. Männen har vi mer i andra sorters jobb, med andra sorters diagnoser, där blir det mer beviljat. Det finns helt enkelt inte tillräckligt mycket forskning på att lyfta mänskligt material. Att lyfta fasta tyngder är mer beforskat
Inte bara Försäkringskassan har granskat besluten om arbetsskador. Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, tittade häromåret på de ärenden som kassan prövade 2009 och 2010. I de fall det rörde sig om livränta för sjukdom som orsakats genom arbetet godkändes 24 procent av ansökningarna från kvinnorna och 39 procent från männen.
Även ISF konstaterar att männen i högre utsträckning arbetar i yrken där det finns belägg för skador orsakade av arbetet. Men man kritiserar också Försäkringskassan för flera saker, bland annat för att man i vissa fall nöjer sig med en yrkestitel och sjukdomsdiagnos som underlag för beslut.
Politisk vilja att förändra
Det är alltså inte konstigt att man även på politiskt håll funderar över vad som kan göras. Tomas Eneroth (S), vice ordförande både i Socialförsäkringsutskottet och Socialförsäkringsutredningen, anser att det behövs ändrade regler för att få en rättvis tillämpning av försäkringen.
- Den lagstiftning som finns har kommit att tillämpas så att den är diskriminerande. En stor vikt har lagts vid forskningsevidens. Effekten har blivit att värk som kvinnor fått av arbetet betraktas som degenerativa, alltså åldersförändringar, eller beroende på förändringar i privatlivet.
Gunnar Axén (M), ordförande i Socialförsäkringsutskottet och Socialförsäkringsutredningen, vill till skillnad från Eneroth inte använda ordet "diskriminerande".
- Men vi tror att den typ av skador som kvinnor drabbas av inte fångas upp tillräckligt av försäkringen. Därför kan det behövas ändringar.
Ett förslag som diskuteras i Socialförsäkringsutredningen är att man skulle kunna beviljas exempelvis halv ersättning, beroende på hur stor del av skadan som anses ha orsakats av arbete.
Ambitionen är att utredningen ska komma med ett delbetänkande mot slutet av året, men för det krävs att det finns en överenskommelse mellan partierna.
Vanligaste besvären sällan godkända
Försäkringsbolaget Afa sköter de kollektivavtalade ersättningarna för arbetsskador. Bland annat betalar man ut extra ersättning till dem med höga löner. I normalfallet godkänner Afa mellan 1 000 och 1 500 sjukdomar som arbetsskador per år. Sju gånger av tio handlar det om mäns sjukdomar.
- Den största diagnosgruppen för män är buller. Det är lätt att påvisa och inget svårt att utreda. Många män har jobbat i industrier där det bullrat mycket. För kvinnor är de största diagnoserna hudsjukdomar och lite infektion, de är inte heller svåra att utreda. Men de sjukdomar som blir väldigt lite godkända är de två största diagnosgrupperna: förslitningsskador och psykiska sjukdomar, säger Michel Normark, chef för analys- och försäkringsvillkor på Afa.
De vanligaste orsakerna till att folk inte kan gå till jobbet blir alltså ytterst sällan godkända som arbetsskador. Men det här är inget som Afa råder över.
- Det finns ofullkomligheter i kunskapsläget. Det är mindre forskat i diagnoser som kvinnor är utsatta för. Och naturligtvis har försäkringens uppbyggnad återverkningar. Den är inte skriven så att man ska få ett jämnt utfall i alla grupper. Eventuellt kan det vara så att det män utsätts för har tydligare samband mellan arbete och sjukdom.
Kvinnors privatliv nagelfars
LO-TCO Rättsskydd hjälper anställda i tvister med bland annat Försäkringskassan och Afa. I fjol drev man 150 arbetsskadeärenden. Enligt Claes Jansson, chef för försäkringsrättsenheten på rättskyddet, är ett av problemen att kassan ställer andra frågor till kvinnor än till män.
- När det gäller psykiska sjukdomar är vårt intryck att man gör en väldigt stor utredning vad gäller hemförhållanden när det rör kvinnor. Vid stresskador tittar man exempelvis mycket på vilket ansvar man har för hem och familj. Män frågar man aldrig om det. De har inget ansvar för hem och familj som det verkar.
Varför får då kvinnornas ansökningar så mycket oftare avslag än männen?
- Man letar aktivt efter konkurrerande faktorer. Det kan vara sådant som hemförhållanden eller att man genomgått en skilsmässa för 15 år sedan. Vårt intryck är att man letar mer aktivt efter sådana faktorer när det gäller kvinnor än män.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
Metro ansöker om rekonstruktion
Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.
I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.
En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.
Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.
Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.
Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.
AD: Värvningsförbud gick för långt
Ett spelföretag i Uppsala ville hindra avhoppare från att värva tidigare kollegor till sitt företag. Men nu konstaterar Arbetsdomstolen, AD, att värvningsklausulen i avtalet inte är rimlig.
I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.
Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.
Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.
Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.
I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.
AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.
Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.
– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.
Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.
Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.
– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.
– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.
