Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Svårt att få arbetsskador godkända - för kvinnor

De vanligaste orsakerna till långa sjukskrivningar blir sällan godkända som arbetsskador. Och det är kvinnorna som drabbas. För en kvinna är möjligheten att få sin sjukdom godkänd som arbetsskada nästan bara hälften så stor som för en man.
Niklas Hallstedt Publicerad 17 juni 2013, kl 10:38
Arbetsskador kan se olika ut.

När Försäkringskassan själv utredde skillnaderna för några år sedan pekade man bland annat på att det ska finnas en vetenskaplig grund för sambandet mellan arbetet och de besvär man har.  Forskningen, skrev kassan, "utgår i hög grad från mannen, och de studier som finns är främst gjorda inom typiskt manliga yrken".

- Vi är väldigt bekymrade själva. Vi gjorde en djup granskning av detta, det vi kunde se var att kvinnor får mindre ofta rätt. Beror det på att bedömningen är osaklig? Nej, det kunde vi inte se, säger Monica Svanholm, verksamhetsansvarig för arbetsskadeförsäkringen på Försäkringskassan.

- Kvinnor som har ont i rygg, nacke och axlar jobbar inom vård och omsorg. Deras diagnoser finns det inte tillräckligt starka belägg för, de är inte entydiga. Då drabbar det väldigt många kvinnor. Männen har vi mer i andra sorters jobb, med andra sorters diagnoser, där blir det mer beviljat. Det finns helt enkelt inte tillräckligt mycket forskning på att lyfta mänskligt material. Att lyfta fasta tyngder är mer beforskat

Inte bara Försäkringskassan har granskat besluten om arbetsskador. Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, tittade häromåret på de ärenden som kassan prövade 2009 och 2010. I de fall det rörde sig om livränta för sjukdom som orsakats genom arbetet godkändes 24 procent av ansökningarna från kvinnorna och 39 procent från männen.

Även ISF konstaterar att männen i högre utsträckning arbetar i yrken där det finns belägg för skador orsakade av arbetet. Men man kritiserar också Försäkringskassan för flera saker, bland annat för att man i vissa fall nöjer sig med en yrkestitel och sjukdomsdiagnos som underlag för beslut.

Politisk vilja att förändra

Det är alltså inte konstigt att man även på politiskt håll funderar över vad som kan göras. Tomas Eneroth (S),  vice ordförande både  i  Socialförsäkringsutskottet och Socialförsäkringsutredningen, anser att det behövs ändrade regler för att få en rättvis tillämpning av försäkringen.

- Den lagstiftning som finns har kommit att tillämpas så att den är diskriminerande. En stor vikt har lagts vid forskningsevidens. Effekten har blivit att värk som kvinnor fått av arbetet betraktas som degenerativa, alltså åldersförändringar, eller beroende på förändringar i privatlivet.

Gunnar Axén (M), ordförande i Socialförsäkringsutskottet och Socialförsäkringsutredningen, vill till skillnad från Eneroth inte använda ordet "diskriminerande".

- Men vi tror att den typ av skador som kvinnor drabbas av inte fångas upp tillräckligt av försäkringen. Därför kan det behövas ändringar.

Ett förslag som diskuteras i Socialförsäkringsutredningen är att man skulle kunna beviljas exempelvis halv ersättning, beroende på hur stor del av skadan som anses ha orsakats av arbete.

Ambitionen är att utredningen ska komma med ett delbetänkande mot slutet av året, men för det krävs att det finns en överenskommelse mellan partierna.

Vanligaste besvären sällan godkända

Försäkringsbolaget Afa sköter de kollektivavtalade ersättningarna för arbetsskador. Bland annat betalar man ut extra ersättning till dem med höga löner. I normalfallet godkänner Afa mellan 1 000 och 1 500 sjukdomar som arbetsskador per år. Sju gånger av tio handlar det om mäns sjukdomar.

- Den största diagnosgruppen för män är buller. Det är lätt att påvisa och inget svårt att utreda. Många män har jobbat i industrier där det bullrat mycket. För kvinnor är de största diagnoserna hudsjukdomar och lite infektion, de är inte heller svåra att utreda. Men de sjukdomar som blir väldigt lite godkända är de två största diagnosgrupperna: förslitningsskador och psykiska sjukdomar, säger Michel Normark, chef för analys- och försäkringsvillkor på Afa.

De vanligaste orsakerna till att folk inte kan gå till jobbet blir alltså ytterst sällan godkända som arbetsskador. Men det här är inget som Afa råder över.

- Det finns ofullkomligheter i kunskapsläget. Det är mindre forskat i diagnoser som kvinnor är utsatta för. Och naturligtvis har försäkringens uppbyggnad återverkningar. Den är inte skriven så att man ska få ett jämnt utfall i alla grupper. Eventuellt kan det vara så att det män utsätts för har tydligare samband mellan arbete och sjukdom.

Kvinnors privatliv nagelfars

LO-TCO Rättsskydd hjälper anställda i tvister med bland annat Försäkringskassan och Afa. I fjol drev man 150 arbetsskadeärenden. Enligt Claes Jansson, chef för försäkringsrättsenheten på rättskyddet, är ett av problemen att kassan ställer andra frågor till kvinnor än till män.

- När det gäller psykiska sjukdomar är vårt intryck att man gör en väldigt stor utredning vad gäller hemförhållanden när det rör kvinnor. Vid stresskador tittar man exempelvis mycket på vilket ansvar man har för hem och familj.  Män frågar man aldrig om det. De har inget ansvar för hem och familj som det verkar.

Varför får då kvinnornas ansökningar så mycket oftare avslag än männen?

- Man letar aktivt efter konkurrerande faktorer.  Det kan vara sådant som hemförhållanden eller att man genomgått en skilsmässa för 15 år sedan. Vårt intryck är att man letar mer aktivt efter sådana faktorer när det gäller kvinnor än män.

Niklas Hallstedt