Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Svalt intresse för ny anställningsform

Publicerad
Svalt intresse för ny anställningsform

Arbetsgivarna har inte utnyttjat möjligheten att visstidsanställa utan att behöva förhandla med facket. Det visar en undersökning som TCO har gjort.

I januari 1997 underlättade regeringen för arbetsgivare att anställa personal på viss tid genom lagen om överenskommen visstidsanställning (ÖVA). Lagen går ut på att arbetsgivare kan visstidsanställa upp till fem personer samtidigt i ett år utan att behöva ge någon särskild motivering för det, vilket krävs för vikariat eller projektanställningar.
- I den mån det förekommer är det på företag där det inte finns fackliga företrädare, och då får vi inte reda på något förrän det blir problem, säger TCO:s chefsjurist Ingemar Hamskär.
TCO baserar sina resultat på en enkät som skickats ut till de 18 medlemsförbunden. Vissa förbund, däribland SIF, har dessutom gjort en egen enkät på regional och lokal nivå med sammanlagt 5697 anställda. Resultatet är liktydigt. ÖVA förekommer inte i någon större utsträckning. Av 101 tidsbegränsade anställningar var 18 ÖVA-anställningar.

"Ökad otrygghet"
- Överenskommen visstidsanställning är oförenligt med flera avtal, det kan vara en förklaring till att det inte är så vanligt. När man förhandlar om de här avtalen kommer arbetsgivaren naturligtvis att försöka få till en omskrivning som gör det möjligt att utnyttja ÖVA. Det menar vi skulle leda till ökad otrygghet och diskriminering för våra anställda, säger Ingemar Hamskär.
Antalet tidsbegränsade anställningar i allmänhet är däremot stort. Siffror från Statistiska centralbyrån visar att antalet anställningar ökat med 64 000 sedan augusti förra året. Knappt 80 procent av dessa är tidsbegränsade. De fasta anställningarna ökade endast med elva procent.
LINDA SVENSSON© SIF-tidningen 1998

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.