Striden har ibland skildrats som att ett svenskt fack i rent särintresse vill tvinga en arbetsgivare från ett annat EU-land att betala högre löner än vad som krävs i svenska avtal.
Arbetsdomstolen gav i sitt interimistiska beslut 22 december klartecken till de stridsåtgärder som Laval un Partneri ville få undanröjda. Ur partsinlagorna till AD tonar en bild fram av ett motsträvigt utländskt företag, som gör allt för att slippa teckna kollektivavtal i Sverige.
Efter fyra förhandlingsrundor med Byggnads i höstas om ett svenskt hängavtal skrev företaget i stället avtal med det lettiska byggfacket. Dagen efter konfliktvarslet undertecknade företaget ett tillägg så att avtalet kom att gälla även utstationerade arbetare som inte är med i byggfacket.
Som skäl för att inte sluta kollektivavtal med svenska Byggnads anför Laval un Partneri bland annat att de skulle tvingas betala 145 kronor i timlön (snittet för byggjobbare i Stockholm), när avtalets grundlön bara är 109 kr. Byggnads uppger att byggavtalet förutsätter förhandlingar. Kommer parterna inte överens är det "stupstocken" 109 kr som gäller. Samma regler tillämpas för svenska arbetsgivare.
AD finner att den i Sverige grundlagsfästa rätten att ta till konflikt inte strider mot EG-fördraget och inte diskriminerar utländska företag. Den av företaget åberopade Britannia-domen 1989 är inte tillämplig, anser AD, eftersom skolentreprenaden i Vaxholm är ett tillfälligt åtagande på svensk mark. Tvärtom kan då "lex Britannia" användas för att hindra social dumpning.
AD fattade beslut med majoritet. Arbetsgivarsidans två ledamöter var skiljaktiga. De tyckte att ett förhandsbesked borde inhämtas från EG-domstolen.
Byggnads backas upp av LO. Elektrikerna har också satt arbetsplatsen i blockad. Tjänstemannafacken HTF, ST och SKTF stöder stridsåtgärderna. HTF har varslat om sympatiåtgärder från 1 februari. Enligt en TCO-undersökning anser åtta av tio svenskar att svenska lagar och avtal ska gälla även vid arbete som andra länders företag utför här.
Sif accepterar inte lönedumpning men har inte tagit ställning till konflikten i Vaxholm. Sif använder nästan aldrig konfliktvapnet i liknande sammanhang - trots att till exempel vart annat IT-företag i Östergötland saknar avtal. Efter ett unikt beslut om strejk och nyanställningsblockad i december mot IDE Nätverkskonsulterna i Stockholm gick arbetsgivaren med på att teckna kollektivavtal.
Samtidigt har frågan väckts inom Sif om specialavtal för utländska entreprenörer, till exempel underbetalda indiska konsulter i IT- och telekombranschen. Är det rimligt att de betalar avgift till Trygghetsrådet TRR vid tillfälliga uppdrag? undrar förbundets förhandlingschef.
Jobbflytten till utlandet går inte att hejda. Men på svenska arbetsplatser ska svenska löner och villkor gälla. Den striden kan vi vinna. Sverige ska inte bli en ekonomisk frizon för utländska företag som spekulerar i låga kostnader. Därför är det viktigt att stödja Byggnads och Elektrikernas rättmätiga kamp. Den har ett stort symbolvärde i en tid när vår arbetsrättsliga modell står på spel.
BJÖRN ÖIJER
Arbetsdomstolen gav i sitt interimistiska beslut 22 december klartecken till de stridsåtgärder som Laval un Partneri ville få undanröjda. Ur partsinlagorna till AD tonar en bild fram av ett motsträvigt utländskt företag, som gör allt för att slippa teckna kollektivavtal i Sverige.
Efter fyra förhandlingsrundor med Byggnads i höstas om ett svenskt hängavtal skrev företaget i stället avtal med det lettiska byggfacket. Dagen efter konfliktvarslet undertecknade företaget ett tillägg så att avtalet kom att gälla även utstationerade arbetare som inte är med i byggfacket.
Som skäl för att inte sluta kollektivavtal med svenska Byggnads anför Laval un Partneri bland annat att de skulle tvingas betala 145 kronor i timlön (snittet för byggjobbare i Stockholm), när avtalets grundlön bara är 109 kr. Byggnads uppger att byggavtalet förutsätter förhandlingar. Kommer parterna inte överens är det "stupstocken" 109 kr som gäller. Samma regler tillämpas för svenska arbetsgivare.
AD finner att den i Sverige grundlagsfästa rätten att ta till konflikt inte strider mot EG-fördraget och inte diskriminerar utländska företag. Den av företaget åberopade Britannia-domen 1989 är inte tillämplig, anser AD, eftersom skolentreprenaden i Vaxholm är ett tillfälligt åtagande på svensk mark. Tvärtom kan då "lex Britannia" användas för att hindra social dumpning.
AD fattade beslut med majoritet. Arbetsgivarsidans två ledamöter var skiljaktiga. De tyckte att ett förhandsbesked borde inhämtas från EG-domstolen.
Byggnads backas upp av LO. Elektrikerna har också satt arbetsplatsen i blockad. Tjänstemannafacken HTF, ST och SKTF stöder stridsåtgärderna. HTF har varslat om sympatiåtgärder från 1 februari. Enligt en TCO-undersökning anser åtta av tio svenskar att svenska lagar och avtal ska gälla även vid arbete som andra länders företag utför här.
Sif accepterar inte lönedumpning men har inte tagit ställning till konflikten i Vaxholm. Sif använder nästan aldrig konfliktvapnet i liknande sammanhang - trots att till exempel vart annat IT-företag i Östergötland saknar avtal. Efter ett unikt beslut om strejk och nyanställningsblockad i december mot IDE Nätverkskonsulterna i Stockholm gick arbetsgivaren med på att teckna kollektivavtal.
Samtidigt har frågan väckts inom Sif om specialavtal för utländska entreprenörer, till exempel underbetalda indiska konsulter i IT- och telekombranschen. Är det rimligt att de betalar avgift till Trygghetsrådet TRR vid tillfälliga uppdrag? undrar förbundets förhandlingschef.
Jobbflytten till utlandet går inte att hejda. Men på svenska arbetsplatser ska svenska löner och villkor gälla. Den striden kan vi vinna. Sverige ska inte bli en ekonomisk frizon för utländska företag som spekulerar i låga kostnader. Därför är det viktigt att stödja Byggnads och Elektrikernas rättmätiga kamp. Den har ett stort symbolvärde i en tid när vår arbetsrättsliga modell står på spel.
BJÖRN ÖIJER
