Ohälsan i arbetslivet ökade dramatiskt åren 1999 och 2000. Sjukpenningtalet, antalet sjukdagar per person när de första 14 sjukdagarna räknats bort, steg från 14,8 dagar till 18,2, nästan 25 procent.
Enligt de yrkesverksamma själva beror den kraftiga ökningen på stress och ett hårdare arbetsklimat. TCO har tillfrågat 4114 yrkesverksamma över hela landet om varför de sjukskriver sig. 69 procent angav stress som främsta orsak. 25 procent ansåg att allmänt hårdare arbetsklimat förklarar ökningen av långtidssjukskrivning. Endast en procent ansåg att förenklade regler när det gäller sjukskrivning var förklaringen.
Bland kvinnor och bland offentliganställda är tendensen ännu högre: 76 procent ansåg att stress är den främsta orsaken.
Nästan två tredjedelar (62 procent) av de tillfrågade uppgav att de gått till arbetet fast de varit sjuka, 22 procent att de tagit ut semester eller kompledighet i stället för att sjukskriva sig.
- Det är en kraftig ökning och vi har bara sett början på den, säger Roger Mörtvik, samhällspolitiskt ansvarig på TCO. Alla siffror tyder på att kostnaden för långtidssjukskrivning kommer att öka ett par tre år till.
Ökningen gäller samtliga län, men länen har ökat olika mycket. I Norrbotten hade sjukpenningtalet stigit från 17,8 till 22,4. I Halland, det län med minst långtidssjukskrivna, hade siffrorna stigit från 12,1 till 14,4. Stockholm ökade från 14,2 till 17,2.
Även ohälsotalet som är ett annat sätt att mäta ohälsan på, har ökat i samtliga län.
Roger Mörtvik är särskilt bekymrad över att flertalet sjukskrivningar är arbetsrelaterade.
- Det är inte fråga om några influensor utan rejäla stressjukdomar som det ofta tar lång tid att bota. Det vi ser är baksidan av kraftiga personalneddragningar kombinerat med ett ökat arbetstidsuttag. I dag är nästan var åttonde arbetsför person utestängd från arbetet på grund av ohälsa relaterat till arbetet. Fler tar med sig jobbet hem. Långa arbetstider blir farliga när man inte får tid att återhämta sig, säger Roger Mörtvik.
På SIF konstaterar arbetsmiljöansvarige Runo Carlsson att den största ökningen i sjukfrånvaro gäller människor under 35 år, anställda i den så kallade Time-sektorn; teknik, information, media och IT.
Roger Mörtvik anser att regeringen måste sätta upp ett nationellt mål för ohälsan liknande det man satte upp för arbetslösheten i mitten av 90-talet och rikta in politiken därefter.

• Sjukpenningtalet är antalet ersatta dagar med sjukpenning eller arbetsskadesjukpenning per person. De första 14 dagarna som arbetsgivaren betalar är oräknade.

• I Ohälsotalet ingår förutom dagar ersatta med sjukpeng, även dagar ersatta med rehabiliteringspenning, förtidspension och sjukbidrag. En mindre del arbetsskadesjukpenning, förebyggande sjukpenning och ersättning av utbildningsbidrag. Dagare med sjuklön från arbetsgivaren ingår inte. Ohälsotalet steg från 43,8 till 47,2 från 1999 till 2000.

• Den Relativa arbetsskadefrekvensen är antalet anmälda arbetsskador per 1000 invånare.
  

THOMAS HELDMARK© siftidningen