Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Strandade löneförhandlingar på Ericsson

Löneförhandlingarna på Ericsson har strandat. Unionenklubben tycker att företaget är alldeles för snålt med det lokala lönepåslaget.
Göran Jacobsson Publicerad

- Ericsson vill inte lägga på mer än några tiondelar i löneöversynen och det i ett företag som gick med 30 miljarder kronor i vinst förra året, säger Åke Hjortsten i Unionens klubbstyrelse på företaget.

Det centrala avtalet stadgar att lönepåslaget ska vara 2,5 procent det andra avtalsåret, som börjar första april. Ericsson erbjuder 2,7 procent i löneökningar på företaget. Åke Hjortsten hänvisar till att de lokala påslagen brukar ligga på 0,5 - 1,0 procentenheter utöver det centrala avtalet och han lyfter också fram att inflationstakten ligger på bortåt 3,5 procent.

- Företagets bud innebär att de allra flesta av våra medlemmar i år kommer att få en reallöneförsämring.

Förhandlingarna rör 6 000 - 7 000 tjänstemän runt om i landet. Åke Hjortsten beskriver löneläget på företaget som genomsnittligt.

Teknikavtalet innebär också att det för det gångna året finns en slags löneutvecklingsgaranti på 0,7 procent, som innebär att lönepåslagen utöver potten ska vara minst 0,7 procentenheter under året. I avtalet finns också en individgaranti på 707 kronor per månad för första avtalsåret som ska vara utbetald senast 1 juni i år.

Förra året var det också tvist om det lokala avtalet på Ericsson. Både löneutvecklingsgarantin och individgarantin användes till en uppgörelse. För det andra avtalsåret finns dock en löneutvecklingsgaranti på 0,8 procent och en individgaranti på 362 kronor.

- Jag har inte alltför stora förhoppningar, men vi måste göra en markering. Vi kan inte vara nöjda med budet Ericsson givit oss, säger Åke Hjortsten.

De lokala förhandlingarna har alltså strandat och Unionen har begärt central förhandling. Än finns inget datum utsatt för sådana förhandlingar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.