Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Straff kan vänta hobbypaparazzin

Studielån till den som inte skrapat ihop tillräckliga poäng och EU-blåkort för högavlönade är några av sommarens nyheter i lagboken.
Linda Svensson Publicerad 26 juni 2013, kl 10:16

Från och med första juli kommer en hel rad nya lagar eller lagändringar. Flera har med arbetslivet att göra. Till exempel kan den som studerat men presterat undermåligt från och med den 1 juli få rätt till studielån igen. Men bara om det gått minst tio år sedan de misslyckade studierna.

För högkvalificerad arbetskraft som kommer från länder utanför EU införs den 1 augusti ett uppehålls- och arbetstillstånd kallat EU-blåkort. För att få kortet ska arbetstagaren ha en lön som minst motsvarar en och en halv genomsnittlig svensk årslön. Vederbörande ska också ha högskoleutbildning eller minst fem års yrkeserfarenhet.   

Personer som arbetar i Sverige utan rätt att vistas här får ett utökat skydd, genom att de i lag ges rätt till lön för det arbete de trots allt har utfört, eller minst tre månaders avtalsenlig lägstalön om det skulle uppstå en tvist om lönen. En arbetsgivare som anställer personer utan uppehålls- eller arbetstillstånd ska, enligt den nya lagen, kunna dömas till böter eller i värsta fall fängelse.

Utländska företag som har personal på plats i Sverige i mer än fem dagar ska anmäla det till Arbetsmiljöverket, som får i uppdrag att upprätta ett register över utländska företag som under tidsbegränsade perioder har utländsk personal stationerad i Sverige. Detta ska i sin tur underlätta för facken att kontrollera att de anställda har schysta villkor.   

Om du planerar att leka paparazzifotograf på semestern bör du tänka dig för både en och två gånger. Från den 1 juli införs en ny brottsrubricering; kränkande fotografering. Lagen innebär att det blir förbjudet att fota eller filma personer i en miljö som är att anse som privat. Det kan till exempel vara i trädgården eller i ett omklädningsrum. För journalister gäller lite lösare tyglar, så länge fotograferingen görs i nyhetssyfte.

Samtidigt kan du räkna med att du själv fångas på film oftare framöver. En ny kameraövervakningslag gör det lättare att sätta upp kameror på vissa platser, som affärer, parkeringshus och andra offentliga rum.

Tidningen Riksdag & Departement har gjort en heltäckande lista över nya lagar. Du kan läsa den här.

                                                      

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.