Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Straff byts ut mot avgifter

En utredning som regeringen beställt föreslår att straff i framtiden ska bytas ut mot avgifter vid brott mot arbetsmiljölagen. En effektivare rättsskipning menar utredarna. En försvagning av arbetstagarnas skydd säger facken.
Lina Jonsson Publicerad

Varje år dör sammanlagt omkring 1 400 personer i arbetsrelaterade sjukdomar i Sverige. I dag kan brott mot arbetsmiljölagen straffas med böter eller fängelse, men det kan komma att ändras. En utredning som regeringen beställt, " En bättre arbetsmiljö genom effektivare sanktioner" föreslår att straffen ska bytas ut mot avgifter i syfte att skapa klarare regler och en mer effektiv rättsskipning.

- Det är bra att man ser över lagen, då det nuvarande upplägget gör att verktyget inte är tillräckligt kraftfullt. Men de förändringar som utredningen föreslår är för stora och vi vet inte hur de kommer att slå, säger Arturo Vasques, arbetsmiljöhandläggare på Unionen.

Regeringens utredare föreslår att det ska införas väl tilltagna sanktionsavgifter istället för rättsliga straff. Det skulle innebära att Arbetsmiljöverket kan utdöma sanktioner mot de företag som inte gör det de ska enligt arbetsmiljölagen. Taket för avgifterna höjs från dagens 100 000 kronor till en miljon kronor. Ytterligare ett förslag är att man i framtiden skulle kunna bötfälla arbetsgivare för redan begångna brott.

- Det är ett välkommet förslag. Det vi saknar från utredningen är vår syn på arbetsmiljö. Man har inte tagit med fackförbundens roll i arbetsmiljöarbetet. Vi besöker cirka 3 000 arbetsplatser per år och kommer i kontakt med väldigt många anställda, säger Arturo Vasques.

Ytterligare en oro från fackens sida är att dagens hot om rättsliga straff fungerar preventivt och i viss mån avskräcker arbetsgivare från att begå brott.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.