De minst konkurrenskraftiga anläggningarna läggs ned. Stora Enso har under ett par års tid bantat sin verksamhet.

Det är inte bara i Sverige som Stora Ensos drar ned. I Finland har man beslutat om nedläggningar av bruken i Summa och Kemijärvi, med 985 anställda. Där har också reaktionerna varit kraftigare.
- Skogsindustrin är hjärtat i finsk industri. Där finns en grundläggande oro, hur påverkas det finska samhället? säger Christer Ågren.

Oron illustreras inte minst av den dödsannons anställda lät publicera i tidningarna Helsingin Sanomat och Kymen Sanomat med anledning av nedläggningen i Summa.
Nedläggningarna har också lett till sympatistrejker hos bland andra Finnair, Telia Sonera och alkoholtillverkaren Altia.

I Sverige har reaktionerna varit försiktigare. Visserligen gjorde facken vid Norrsundet ett upprop mot nedläggningen, men man har också accepterat det omställningspaket som företaget erbjuder.

- Jag tror att folk begriper. Man förstår att så här kan det inte fortsätta. Vi har en avkastning på 8-9 procent i en urstark konjunktur. Vad händer då när den inte är så stark längre? Om man inte tar tag i saker och ting nu blir möjligheterna att göra något bra sedan mindre. Det är ett jätteansvar att se till att industrin har överlevnadsförmåga, säger Christer Ågren.

Det finns flera orsaker till att skogsindustrin och Stora Enso lever under hård press. En är dollarkursen.
- Var och en som säljer i dollar har jätteproblem.

En annan är de ryska virkestullarna. I juni förra året höjdes tullarna med 94 kronor per kubikmeter. I april i år planeras en höjning med ytterligare 140 kronor. Den stora höjningen väntas i januari nästa år, då med 470 kronor per kubikmeter.
- Om den höjningen genomförs, då är det game over för exporten från Ryssland, säger Christer Ågren.

Frågan är glödhet på EU-nivå. Kommissionen har en förhandlare vars uppgift är att lösa frågan. Om de kraftiga höjningarna blir av riskeras 16 000 arbetstillfällen i Finland. Christer Ågren tror inte att Sverige och övriga Europa kommer att drabbas lika hårt.

- Om man får influensa i Finland får vi en förkylning i resten av Europa. Men kommer de ryska exporttullarna med full kraft kommer inte de neddragningar vi gjort att räcka.

När beskedet om Norrsundets nedläggning kom trädde en villig köpare fram. Men Stora Enso ställde sig kallsinnigt, till de anställdas ilska.

- Det är riktigt att vi inte vill sälja till någon som skulle upprätthålla konkurrensen på ved. Det är en tuff pedagogik, men det är det enda praktiskt vettiga. Jag har all förståelse för de diskussioner som blir, men vi måste se till effekten av våra virkesinköp.

- Samtidigt som vi drar ner har vi satsat där det finns konkurrenskraft. Vi har investerat nio miljarder i Sverige de senaste tre åren. Sverige är det land som vi relativt sett investerat mest i, säger Christer Ågren.

Man investerar också i anläggningar i såväl Kina som i Sydamerika, vilket har stuckit i ögonen på anställda som drabbas av uppsägningar.

- Man måste se till mixen av det hela. Kina står ensam för 50 procent av efterfrågeökningen i världen. Där hade vi möjlighet att göra en bra affär genom att köpa mark och starta en plantage. Jag tror inte att våra fackliga företrädare tror att nedläggningen av Norrsundet kan kopplas till det.

Trots stor efterfrågan på råvara i Kina har Stora Enso och andra skogsbolag inte kunnat rida på den enorma tillväxtkurvan i Kina i form av ökad export. Till skillnad från bland annat stål- och gruvindustrin. Kina har nämligen i takt med ökad efterfrågan skapat egna förädlingsanläggningar. I stället kommer den europeiska pappers- massaindustrin att fortsätta få anpassa sig till den europeiska efterfrågan.

- Jag tror att vi kanske får anpassa kostymen till en exportandel på säg 5-10 procent, i stället för 20 procent som vi har i dag. Vi ska igenom den bantningen.