Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Stor oro för Kockumsjobben

Sedan åtta av Kockums nyckelpersoner sagt upp sig för att börja jobba åt Saab och högsta ledningen i går hållit ett möte med anledning av den nya situationen, är klubbordförande Ingrid Holmberg orolig.
- Om Saab tar över ubåtarna är det ändå inte säkert att man är intresserad av alla Kockumsanställda, säger hon.
Anita Täpp Publicerad
TT
Modell av ubåten A26. TT

Ingrid Holmberg, Unionens ordförande på Kockums, vill inte kalla gårdagens möte på kontoret i Malmö för ett snabbinkallat krismöte.

- Det blev bestämt redan i förra veckan, sedan Försvarets materielverk (FMV) lade ut den här planeringen på Saab, säger hon.

Däremot medger hon att ThyssenKrupps tyske koncern-vd  som var med på mötet var upprörd över FMV:s agerande och att det blev en annan ”vinkling” på mötet, med en hel del fokus på de åtta nyckelpersoner som sagt upp sig för att gå över till Saab.

Ingrid Holmberg förstår att den tyske vd:n var upprörd.

- Det är ju ändå ett rätt ovanligt och konstigt steg som FMV har tagit, att man lägger ut det här på Saab efter att vi redan hållit på med planeringen för byggandet av ubåtarna i många år.

- Men vi vet ju inte vad som hände under förhandlingarna mellan ThyssenKrupp och FMV. Enligt vd:n har det inte varit så mycket förhandlingar, utan mycket förhalande från FMV:s sida, medan FMV skyller på ThyssenKrupp.

Enligt vad Ingrid Holmberg vet har ännu ingen ytterligare anställd erbjudits jobb på Saab eller sagt upp sig. Men hon är ändå orolig för vad som ska hända framöver.

- Om jag ska spekulera så kan man ju tänka sig att Saab tar hjälp av de här cheferna för att göra något slags planläggning, där de ger information om vad som behövs för att starta en ubåtstillverkning och vilka man då ska ha med sig. Då en del av oss har jobb där Saab redan har den nödvändiga kompetensen, som stabsfunktioner och administrativ personal, är det ju inte säkert att vi alla är intressanta för Saab.

Ingrid Holmberg tror att en ganska stor del av de cirka 250 tjänstemännen som arbetar på Kockums i Malmö kan vara trygga, däremot kan de 750 anställda på varvet i Karlskrona – varav cirka 250 tjänstemän - ligga sämre till.

- Som det nu är lägger ju inte FMV några orders alls på oss och då inte heller vad gäller ytfartygen. Och får vi inga beställningar på ytfartygen så har inte heller de som arbetar med dem något jobb. Det finns inte heller några indikationer på att Saab skulle vilja ta över ytfartygen.

- Man kan bara hoppas att FMV oavsett hur det går med ubåtarna kan skilja på jobben så att man i varje fall fortsätter lägga beställningar på ytfartygen, för de har ju inget med ubåtarna att göra.

 

 

 

Bakgrund

  • För ett par veckor sedan blev det känt att FMV, Försvarets materielverk, överväger att köpa den nya generationens svenska ubåtar, A26, av Saab i stället för av Kockums. Detta sedan det uppstått ett dödläge i förhandlingarna mellan FMV och Kockums ägare tyska ThyssenKrupp, och FMV gett Saab i uppdrag att undersöka om Saab eller något annat företag kan bygga ubåtarna i stället för Kockums.
  • I måndags sade åtta chefer med nyckelkompetenser inom ubåtstillverkningen på Kockums, inom teknik, marknad, forskning och utveckling, upp sig för att börja arbeta åt Saab.
  • I går kallade Kockums högsta chefer och de tyska ägarna ThyssenKrupps koncern-vd personalen till ett möte där vd:n enligt källor till Blekinge läns tidning var väldigt upprörd,  benämnde FMV:s agerande som förkastligt och de avhoppade ingenjörerna som illojala.
  • Enligt tidningen Affärsvärlden har nu ThyssenKrupp i ett brev bett FMV att stoppa Saab från att rekrytera nyckelpersoner från Kockums.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.