Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Stereotyphot bakom kvinnors lägre lönekrav
Att kvinnor ofta begär betydligt lägre lön än män vid löneförhandlingar beror på att de förväntas göra det, enligt en avhandling vid Lunds universitet.
- Det finns en ganska ordentlig överlappning mellan hur man ser på kvinnor och män och dåliga och goda förhandlare, säger Una Gustafsson, som skrivit avhandlingen i psykologi.
- Många studier har visat att enligt stereotypa föreställningar så anses goda förhandlare, liksom män, vara bestämda, starka och självhävdande. Medan dåliga förhandlare, och kvinnor, anses vara lite mesiga, eftergivna, emotionella och alltför relationsinriktade.
När det finns en stereotyp föreställning om att en grupp ska prestera sämre än en annan så gör den också det. Femomenet kallas "stereotyphot" inom psykologin.
Ett exempel är att svarta amerikaner som fått veta att de skulle göra ett intelligenstest presterar sämre än de som inte fått veta det. Ett annat är att kvinnor lyckas sämre på matteprov om de fått information om att provet brukar ge olika resultat beroende på kön.
- Så fort man pratar om skillnader mellan grupper så brukar det uppfyllas, säger Una Gustafsson.
I sin avhandling har hon undersökt om samma skillnader kan uppstå för kvinnor som löneförhandlar. För att ta reda på det ordnade hon bland annat verklighetstrogna löneförhandlingar för ett hundratal ekonomistuderande. Hälften av deltagarna fick veta att deras förhandlingsförmåga skulle testas, vilket alltså innebar ett "stereotyphot". Den andra hälften fick veta att så inte skulle ske.
Bland de sistnämnda fanns inga könsskillnader. Men i den grupp som fått veta att deras förhandlingsförmåga skulle testas begärde kvinnorna drygt 2 000 lägre i månadslön än männen, liksom nästan 6 000 kronor mindre som drömmånadslön.
- De hade alltså sänkt sin målsättning sedan de förstått att deras förhandlingsförmåga skulle testas. Och det viktigaste som jag kan visa i min avhandling är att stereotyphotet kan förklara att kvinnornas målsättning är lägre, säger Una Gustafsson.
- Det är lätt att tro att om det här händer så är det kvinnornas eget fel. Men det här ligger ju i den stereotypa samhällsnormen och det är inget som kvinnorna hittat på. Dessutom finns en diskriminering som bland annat visar sig i att män har lättare att få den lön de begär, att kvinnor måste ha mycket högre lönekrav än män för att få en del.
Vad händer om en kvinna begär högre lön?
- Då uppfattas man ofta som otrevlig och krävande och någon som män inte vill jobba med, har bland annat amerikanska studier visat. Medan det inte spelar någon roll om män begär mer eller mindre i lön, andra män vill ändå jobba med dem.
Una Gustafsson menar det är viktigt att kvinnor blir medvetna om hur steretyphotet kan påverka dem vid löneförhandlingar.
- Det här är ju inget som kvinnor tänker på medvetet. Men omedvetet kan man börja tänka att man som kvinna förväntas prestera dåligt vid löneförhandlingar så att det påverkar ens målsättning. Om man blir medveten om vilken effekt stereotyphotet kan ha så kan man också se till att höja sin målsättning och kräva mer i lön.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
Metro ansöker om rekonstruktion
Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.
I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.
En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.
Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.
Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.
Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.
