Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Startkablar - för att komma igång
Har du lätt för att skjuta upp uppgifter du borde göra nu eller rent av för ett tag sedan? Här är knepen som får dig att komma till skott. Det är dags att vinka farväl till ditt uppskjutarbeteende.
Det flesta av oss har gjort det - skjutit på en viktig arbetsuppgift så länge det bara gått. Samtidigt har vi plågats av dåligt samvete över varför det ska vara så svårt att komma igång med den där surdegen som borde ha varit klar för länge sedan. Vi tyngs av prestationsångest och av att om och om igen älta uppgifterna vi borde göra, men som vi inte gör.
Men många av oss plågas i onödan. Enligt strukturexperten David Stiernholm finns det flera knep som får oss att rivstarta, även med uppgifter som verkar oöverstigliga och ofantligt tråkiga. Bonuseffekten av dessa så kallade startkablar blir mer tid för den där extra touchen.
Varför är det svårt att komma igång?
- Jag tror att det är något vi på olika sätt drar oss för. Dels kan det handla om att man fått ett problem på sitt bord som man inte är motiverad inför eftersom det finns mycket annat man hellre vill göra. Och dels kan det vara att uppgiften är lite för luddig, man vet inte var man ska börja. Då är det lättare att börja med något där man direkt får en snabb belöning. För egen del handlar det mycket om att jag inte har riktigt uppgiften klar för mig och då känns det som en tröskel att ta sig över.
Vad utmärker de arbetsuppgifter där folk kör fast?
- Det är ofta uppgifter som man inte är så van vid och där mycket står på spel. Alltså när man förväntas prestera och som man kanske är lite nervös över.
- Jag möter många som inte tillåter sig att stänga av och fokusera förrän det verkligen är kris eller "kniven mot strupen". Det finns en slags "tillgänglighetssjuka" i arbetslivet, att vi ska vara tillgängliga för andra och hjälpa andra hela tiden. Det är inte alltid uppskattat när man avböjer att hjälpa en kollega för att man verkligen måste fokusera på en uppgift.
Gör man sig själv en otjänst genom att dra ut på eländet eller kan slutresultatet rentutav bli bättre genom att få mer tid?
- Man gör sig själv en björntjänst om man känner dåligt samvete för det och det börjar bli en verklig belastning. Det som är betungande drar ner arbetslusten och välbefinnandet.
- Men om vi kan förändra vårt förhållningssätt och tillåta oss att dra ut på en uppgift och därmed också se det som ett värdefullt arbete när man smälter uppgiften innan man gör något konkret med den. Då kan vara det ett smart sätt att arbeta.
- Att sätta sig med ett blankt blad och bara få ner allting som redan finns i skallen är ett sätt att komma igång och väldigt fort släpper det dåliga samvetet, man får en belöning av att faktiskt få gjort något.
Uppskjutarbeteendet kan alltså bli en negativ spiral?
- Absolut. Ju mer dåligt samvete vi har över en uppgift desto svårare är det att komma igång. Det är därför det funkar så bra med att bara ta ett litet steg. Bara man kommer igång så släpper ofta det dåliga samvetet och då blir det också lättare att ta nästa steg.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
Metro ansöker om rekonstruktion
Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.
I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.
En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.
Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.
Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.
Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.
AD: Värvningsförbud gick för långt
Ett spelföretag i Uppsala ville hindra avhoppare från att värva tidigare kollegor till sitt företag. Men nu konstaterar Arbetsdomstolen, AD, att värvningsklausulen i avtalet inte är rimlig.
I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.
Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.
Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.
Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.
I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.
AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.
Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.
– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.
Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.
Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.
– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.
– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.
