Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Startkablar - för att komma igång

Har du lätt för att skjuta upp uppgifter du borde göra nu eller rent av för ett tag sedan? Här är knepen som får dig att komma till skott. Det är dags att vinka farväl till ditt uppskjutarbeteende.
Ola Rennstam Publicerad 24 februari 2012, kl 13:49

Det flesta av oss har gjort det - skjutit på en viktig arbetsuppgift så länge det bara gått. Samtidigt har vi plågats av dåligt samvete över varför det ska vara så svårt att komma igång med den där surdegen som borde ha varit klar för länge sedan. Vi tyngs av prestationsångest och av att om och om igen älta uppgifterna vi borde göra, men som vi inte gör.
Men många av oss plågas i onödan. Enligt strukturexperten David Stiernholm finns det flera knep som får oss att rivstarta, även med uppgifter som verkar oöverstigliga och ofantligt tråkiga. Bonuseffekten av dessa så kallade startkablar blir mer tid för den där extra touchen.

Varför är det svårt att komma igång?
- Jag tror att det är något vi på olika sätt drar oss för. Dels kan det handla om att man fått ett problem på sitt bord som man inte är motiverad inför eftersom det finns mycket annat man hellre vill göra. Och dels kan det vara att uppgiften är lite för luddig, man vet inte var man ska börja. Då är det lättare att börja med något där man direkt får en snabb belöning. För egen del handlar det mycket om att jag inte har riktigt uppgiften klar för mig och då känns det som en tröskel att ta sig över.

Vad utmärker de arbetsuppgifter där folk kör fast?
- Det är ofta uppgifter som man inte är så van vid och där mycket står på spel. Alltså när man förväntas prestera och som man kanske är lite nervös över.
- Jag möter många som inte tillåter sig att stänga av och fokusera förrän det verkligen är kris eller "kniven mot strupen". Det finns en slags "tillgänglighetssjuka" i arbetslivet, att vi ska vara tillgängliga för andra och hjälpa andra hela tiden. Det är inte alltid uppskattat när man avböjer att hjälpa en kollega för att man verkligen måste fokusera på en uppgift.

Gör man sig själv en otjänst genom att dra ut på eländet eller kan slutresultatet rentutav bli bättre genom att få mer tid?
- Man gör sig själv en björntjänst om man känner dåligt samvete för det och det börjar bli en verklig belastning. Det som är betungande drar ner arbetslusten och välbefinnandet.
- Men om vi kan förändra vårt förhållningssätt och tillåta oss att dra ut på en uppgift och därmed också se det som ett värdefullt arbete när man smälter uppgiften innan man gör något konkret med den. Då kan vara det ett smart sätt att arbeta.
- Att sätta sig med ett blankt blad och bara få ner allting som redan finns i skallen är ett sätt att komma igång och väldigt fort släpper det dåliga samvetet, man får en belöning av att faktiskt få gjort något.

Uppskjutarbeteendet kan alltså bli en negativ spiral?
- Absolut. Ju mer dåligt samvete vi har över en uppgift desto svårare är det att komma igång. Det är därför det funkar så bra med att bara ta ett litet steg. Bara man kommer igång så släpper ofta det dåliga samvetet och då blir det också lättare att ta nästa steg.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.