Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Spelklart i allsvenskan

Även fotbollsspelare blir gamla och sjuka. Nu har elitspelarna fått kollektivavtal som ger tjänstepension och sjukersättning. Därmed blåstes den hotande fotbollsstrejken av.
Niklas Hallstedt Publicerad

Det nya avtalet omfattar spelarna i herrallsvenskan och superettan, och är det första av sitt slag för fotbollens del. Sedan tidigare finns det liknande avtal för elitspelarna inom hockeyn, även där är det Unionen som står för trygghetsfrågorna. Liksom för hockeyspelarna reglerar inte heller detta kollektivavtal lönerna. De görs i stället upp individuellt.

- Fotbollsspelarna ska in i försäkringslösningar som bygger på dem som finns inom ITP-planens pension och sjukförsäkring, säger Stefan Klevenvall, ombudsman på Unionen.

Det innebär att arbetsgivarna ska betala motsvarande 4,5 procent av lönen till spelarnas tjänstepension. Dessutom får spelarna ett kraftigt tillskott i kassan vid sjukdom. Från dag 15 till dag 90 får de 90 procent av lönen. Efter dag 90 får de en viss procent av lönen upp till ett visst belopp. För inkomster upp till 27 500 kronor fylls den vanliga sjukpenningen ut med tio procent av lönen. På delar av inkomsten som ligger mellan 27 500 och 91 000 kronor får spelarna 65 procent, och på delar mellan 91 000 och 136 500 får de 32,5 procent. I fjol sägs snittlönen för en allsvensk fotbollsspelare ha varit cirka 58 000 kronor.

- Jag tror att alla inblandade ser fördelarna för både spelare och svensk fotboll med trygghet på jobbet. Det gör att spelarna kan ge sitt yttersta på planen, säger Stefan Klevenvall.

Arbetsgivare och fack är också överens om att införa en komplettering av sjukförsäkringen som ska ge spelarna hundra procent av lönen de första 14 dagarna om de skadar sig i jobbet. Den ska enligt planen börja gälla första maj nästa år.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.