Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Sockrade lönesänkningar

I avtalsrörelsen har det förts en debatt om att kunna sänka lönerna - åtminstone bromsa lönerna - i företag som inte orkar leva upp till villkoren i de centrala avtalen.
Publicerad
Kravet kommer från Teknikföretagen, vars mål är att på sikt decentralisera löneförhandlingarna till det enskilda företaget. Dagens system med branschförhandlingar är en omväg som tvingar fram samma hårda samordning på arbetsgivarsidan som inom LO, resonerar Svenskt Näringsliv.
Branschorganisationen Teknikföretagen har försökt sockra sitt krav med att tala om "öppningsklausuler" av tysk modell, där de anställdas företagsråd i flera fall tecknat avtal med arbetsgivarna om sänkt månadslön eller förlängd arbetstid i utbyte mot jobbgarantier ett antal år. "Öppningen" står för en möjlighet att underskrida villkoren i kollektivavtalet, om de lokala parterna är överens.
När IF Metalls gruvdelegation protesterade mot nivån 10,2 procent i det nytecknade treårsavtalet för att lönsamheten i gruvnäringen motiverar högre påslag, då skrockade skadeglatt Teknikföretagens förhandlingschef Karl Olof Stenqvist:
- Gruvarbetarna vill ha en egen norm för att de tycker att deras förhållanden är så speciella. Det är precis det som är öppningsklausuler. De kanske inte är ett sådant sattyg som facken framställt dem som (LO-tidningen 21/3).
Stenqvist hävdar att 100 000 människor jobbar i företag som går dåligt. Problemet med olika bärkraft löses i nuvarande branschavtal genom att lönehöjningen delas upp i en pott och en årlig översyn, där potten är lika för alla arbetsgivare men löneöversynen kan ge mer eller mindre. Han medger att det i dag finns en ventil uppåt - det centrala avtalet kan förbättras i förhandlingar på arbetsplatsen - men han önskar också en möjlighet att lokalt försämra avtalet.
Båda möjligheterna finns redan i flera av Sifs branschavtal. Inom energiföretagen samt kemisk industri och IT-området tillämpas så kallade processavtal, där såväl potter som lägstalöner endast utgör en "stupstock" om fackklubb och arbetsgivare inte kommer överens om annat. Är de lokala parterna överens kan utfallet bli både högre och lägre. Öppningsklausuler är redan ett faktum på svensk arbetsmarknad. Skillnaden mot Tyskland är att våra avtal inte godkänner lönesänkningar.
Efter it-kraschen 2000 har ändå många sifare fått se sina löner sjunka. Antingen har arbetsgivaren gått runt avtalet och gjort upp med var och en eller också har överenskommelser träffats med personalen om tillfälliga lönesänkningar, ibland kallade lån till företaget. Som motprestation har hot om uppsägningar tagits tillbaka. Glädjen har i flera fall blivit kortvarig. Företaget har gått omkull trots de anställdas uppoffringar, och där står de med lägre a-kassa och pension än före lönesänkningen. Då hade det varit bättre med konkurs.
Att förhandla utifrån det enskilda företagets konkurrenskraft är inte fel. Men en sån modell fordrar att lokal facklig motpart respekteras. Lokal strejkrätt behövs. Hälften av Sifs medlemmar jobbar på arbetsplatser utan fackklubb. Bristen på kompetens hos lönesättande chefer är ett annat problem. Tills dessa hinder är undanröjda får den renodlat lokala lönebildningen vänta.
BJÖRN ÖIJER

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.