Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Snart klart vilka som får gå från Ericsson

I mars ska massuppsägningarna på Ericsson vara färdigförhandlade. De som sägs upp erbjuds omställningsstöd och extra uppsägningstid.
Niklas Hallstedt Publicerad

Att 1 550 tjänster, varav 1 000 i Stockholm, ska bort från Ericsson blev känt i november. Just nu pågår förhandlingarna om vilka som kommer att sägas upp, företagets plan är att de ska vara avslutade i mars.

Enligt Bengt Fogelberg, Unionenordförande på Ericsson i Kista, fungerar det olika bra på olika delar i företaget.

I vissa fall funkar det klockrent. Företaget följer las strikt i kombination med omställningsavtalet, man gör undantag som är rejält motiverade. Men sedan finns andra ställen inom företaget där man börjar med en lista på ett dreamteam. Sen gäller det för facket att balansera upp det. Det tar mycket längre tid och är större risk för sämre kvalitet.

För dem som blir av med jobbet väntar en tid hos Trygghetsrådet i jakt på något nytt.

Du ska stå till Trygghetsrådets förfogande, det är ett ganska hårt slit. Du förväntas vara ständigt arbetssökande, säger Bengt Fogelberg.

I det stora hela följer företaget uppsägningstiderna i kollektivavtalet, dock har man plussat på en aning. Dessutom finns en försäkringsdel som under en begränsad tid kan ge ytterligare möjligheter till att söka jobb.

Den som har fyllt 55 och jobbat 10 år på företaget har egentligen ett års uppsägningstid. I stället gäller 1,5 år. Den ersättningen är dessutom avräkningsfri, det vill säga att även om man får ett nytt jobb under uppsägningstiden får man behålla pengarna.

- Det är precis den morot man behöver för att glömma eventuell bitterhet som man har emot företaget, säger Bengt Fogelberg.

Fakta

Fack och företag kan komma överens om att göra avsteg från regeln om sist in-först ut i las. Enligt omställningsavtalet mellan de centrala parterna ska företagen "beredas sådana förutsättningar i bemanningshänseende som i största möjliga utsträckning främjar dessas fortsatta verksamhet."

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.