Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Sms i mobilen när jobbet dyker upp

Jobbsökarsajterna ökar i antal som kärlekskranka lämlar. En del försvinner snabbt, andra hittar sin nisch. En som hållit sig kvar och växer är Jobbet.se, som har ett annorlunda koncept och riktar sig främst till yngre. Sajten har beskrivits som arbetsmarknadens Ikea. <br /><br />
Publicerad
Vår ursprungliga idé var att vända på steken och låta arbetsgivare leta i databaser efter arbetssökande istället för tvärtom, säger Jenny Lundell, som tillsammans med Sofie Skaränger grundade Jobbet.se.
-När ett företag sätter ut en annons blir de fullständigt bombarderade av ansökningar - det vi gör är att plocka ut tio kandidater som matchar företagens krav.
Det låter precis som något varje sedvanligt rekryteringsföretag sysslar med, men skillnaden är att på Jobbet.se är det inte blivande chefer och specialister som söks, utan helt vanliga arbetstagare. Oftast yngre.
-Medelåldern hos våra 48 000 registrerade arbetssökande är 25 år. Vår egen undersökning visar att 90 procent av alla ungdomar föredrar att söka jobb på nätet. Så varför ska man då sätta ut annonser i tidningar? frågar sig Jenny Lundell.
En annan skillnad är att man jobbar med en aktiv databas. Den som registrerar sig får en förfrågan efter 20 veckor om han eller hon fortfarande är intresserad av jobb.
-På andra sajter så lägger du ner mycket tid på att registrera ditt CV, men sedan händer inget, CV:t kan ligga kvar och skvalpa hur länge som helst. Jag ligger till exempel fortfarande kvar som arbetssökande på Monster och Manpower, trots att jag haft jobb sedan 2003, förklarar Jenny Lundell.
Det var 2003 Jobbet.se körde igång. Sofie Skaränger, skrev en uppsats om bemanningsbranschen på civilekonomprogrammet, och upptäckte ett glapp, en möjlighet att nischa in sig. Hon träffade gamla klasskompisen Jenny, också hon civilekonom med inriktning på marknadskommunikation, och så sa det - klick.
Två år senare blev Jobbet.se utsett till årets banbrytande företag.
-Det är en skitkul bekräftelse på att vi är på rätt väg, säger Jenny. I motiveringen blev vi beskrivna som arbetsmarknadens Ikea och det är precis det Jobbet.se handlar om.
Det sexkantsnyckeln är för Ikea är mobiltelefonen för Jobbet.se. Eftersom målgruppen är yngre arbetssökande, och eftersom dagens unga med få undantag är totalt mobiliserade, så används sms och mms flitigt. Kommer det till exempel ett jobberbjudande till en arbetssökande skickas ett sms automatiskt till vederbörande som uppmanas att gå in på sajten och kolla mer.
-Vi väljer den teknik vår målgrupp använder och målgrupp har mobilen i fokus. Just nu. Om ett halvår kan det vara något helt annat - vad vet jag. Kanske ljudmeddelanden. Säg att du behöver folk till idrottsgalan till exempel. Då man hyra in Kajsa Bergqvist för att tala in ett meddelande som uppmanar folk att komma och jobba. Det behöver inte vara tråkigt och tungrott att söka jobb - det får vara roligt.
Som arbetssökande kan man bestämma om ens CV ska finnas synlig för presumtiva arbetsgivare eller bara för personalen på Jobbet.se. De tjänsterna är gratis för jobbsökare. Vill man däremot gå ett steg längre, och lägga in sitt CV så det blir åtkomligt direkt när arbetsgivare går in på sajten och också från andra portaler där Jobbet.se ligger utlagd, så kostar det 80 kronor. Men det ökar också chanserna till jobb, hävdar Jenny Lundell.
Annars är det arbetsgivarna som betalar. Jobbet.se har ett hundratal medlemsföretag, bland dem många stora kedjor, men många fler arbetsplatser köper tjänster vid behov, trots att de kan få tag i arbetssökande helt gratis genom annonser hos den vanliga arbetsförmedlingen.
-Genom arbetsförmedlingen får man kanske inte rätt målgrupp - där är alla tvungna att söka vare sig de vill eller inte. Dessutom innebär det att arbetsgivaren måste lägga ner mycket tid på att hitta rätt bland alla ansökningar.
På Jobbet.se kan det gå fort. Om arbetsgivaren vill. Problemet är att arbetsgivaren inte alltid vill.
-Vi hade nyss ett företag som ville ha två administratörer. Jag plockade fram tio klockrena CV, men personalchefen blev jätteorolig och ville ändå lägga ut en annons. Han blev fullständigt bombarderad av ansökningar. Till sist anställde han ändå två av dem som jag valt ut. Alla arbetsgivare har inte flyttat in i Internetvärlden än, säger Jenny.



Många vägar till jobb på nätet


En del har hundra lediga jobb, andra har många tusen. Det finns många sajter att leta på för den som söker jobb.

På nätet kan man hitta allsköns jobbsajter som utannonserar lediga jobb. Medan vissa är väldigt specialiserade och bara har ett hundratal lediga jobb från företag som valt att annonsera just hos dem, har andra scannat av utbudet eller samarbetar med tidningar och kan stoltsera med tusentals jobb. Vissa av sajterna tillhör bemanningsföretag eller rekryteringsföretag, där jobbannonserna bara är en del av företagets verksamhet.
Här är ett urval olika jobbsajter.
Noteringarna om lediga jobb är med något undantag gjorda den 28 november 2005.
www.ams.se 13 509 jobb. Sveriges största jobbsajt. Här finns alla jobb som kommer in till arbetsförmedlingen. Registrerar CV.
www.monster.se - hette tidigare jobline och är ett internationellt företag. Har 2 098 lediga jobb i Sverige och "hundratusentals i övriga världen". Hit kommer man även från Ams länk msn.jobb, men då finns det bara 2 012 lediga jobb i Sverige. Registrerar CV.
www.karriarguiden.se 1 334 lediga jobb. Ingår i ett nätverk av jobbssajter, t ex SäljJobb.se, HälsoJobb.se, LedningsJobb.se.
www.adecco.se 100 lediga jobb. Arbetar med uthyrning av personal, rekrytering, outsourcing och något som heter career services. Registrerar CV.
www.jobbexpressen.se 132 lediga jobb, rekryterar inom alla yrkeskategorier. Samarbetar med flera stora tidningar och sajter.
www.jobbguiden.se 411 lediga jobb. Fokus på kvalificerade jobb.
www.recruit.se 4 985 annonser. Registrerar CV.
www.jobbsverige.se 638 lediga jobb. Partners med Poolia, Dagens Industri m fl.
www.jobsafari.se 13 311 lediga jobb. Eniros jobbsajt som ger en översikt över alla lediga jobb som annonseras på Internet i Sverige. Vissa sidor scannas inte, till exempel måste de vara helt fria från reklam och varje jobb ska presenteras för sig.
www.lokusjobb.se: 1 170 lediga jobb. Sysslar med köp- och säljannonser för bostäder, bilar etc samt jobb från flera olika dagstidningar över hela landet.
www.manpower.se 2 996 lediga jobb i Sverige. Bemanningsföretag som även sysslar med rekrytering och outsourcing.. Registrerar CV.
www.nordicjob.se: Jobb inom Norden och Europa. 111 jobb lediga. Möjlighet att lägga in CV.
www.poolia.se: 155 lediga jobb. Personaluthyrningsföretag. Registrerar CV .
www.stepstone.se: 974 jobb i Sverige. 39 551 jobb i Europa. Registrerar CV.
www.towork.se: 198 lediga jobb


Specialjobb:


www.gronajobb.se : Startades av LRF och SLA för att stödja de gröna näringarnas utveckling.
www.lernia.se: Bemanningsföretag, tjänster inom rehabilitering och utbildning. 38 lediga jobb
www.Jobbet.nu Rekryterar inom IT-området. Både vanlig rekrytering, men hyr också ut folk i tre månader och tar arbetsgivaransvaret.www.offentligajobb.se: Ägt av Förenade Kommunföretag (FKF). Presenterar utbudet inom den offentliga sektorn. 1 104 lediga jobb. 43 594 aktiva CV:n
www.saljjobb.se: 124 lediga jobb. Jobbsajt för säljare och marknadsförare.
www.sommarjobb.se: Säsongsstängd sajt så här års


Här hittar du fler sajter:


www.workshopping.com Rankar olika jobbsajter.
www.jobbtorget.se Presenterar och länkar till andra jobb- och rekryteringssajter.


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.

Arkiv

AD: Värvningsförbud gick för långt

Ett spelföretag i Uppsala ville hindra avhoppare från att värva tidigare kollegor till sitt företag. Men nu konstaterar Arbetsdomstolen, AD, att värvningsklausulen i avtalet inte är rimlig.
Niklas Hallstedt Publicerad 16 oktober 2018, kl 15:02

I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.

Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.

Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.

Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.

I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.

AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.

Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.

– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.

Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.

Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.

– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.

– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.