Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Smart delpensionär blir fattigare arbetslös

Premiepension får tas ut helt eller delvis från 61 års ålder. Men den 61-åring som tagit en fjärdedels premiepension för att få pensionärsrabatter och blir arbetslös får i stället sänkt a-kassa.
Bengt Colling Publicerad

Den allmänna pensionen består av premiepension och inkomstpension. Premiepension får den som vill ta ut redan från 61 års ålder. Man kan då välja mellan att ta ut hela, tre fjärdedels, halva eller en fjärdedel av den.

Många 61-åringar tar ut 25 procents premiepension och skaffar intyg på det från Försäkringskassan. Med intyget får de pensionärsrabatt på resor och andra tjänster.

Men det som ser ut som en smart affär kan i stället bli ett ekonomiskt dråpslag om jobbet försvinner, man blir arbetslös och inte längre behöver rabatten för resor till och från arbetsplatsen.

Det är inte nog med att det är svårt att hitta ett nytt jobb i den åldern. Ersättningen från arbetslöshetskassan sänks kännbart när man börjat ta ut pension.

Den som tjänat över a-kassans inkomsttak och normalt kunnat räkna med högsta dagpenningen 680 kronor före skatt får denna sänkt till 637 kronor. Eller från 13 600 kronor per månad, med 20 ersättningsdagar, till 12 700 kronor före skatt,

Detta för att som i exemplet ovan få 29 kronor per månad i 25-procentig premiepension vid 21 600 kronors månadslön, plus några pensionärsrabatter.

Reglerna som a-kassan har att följa står i paragraferna 27 och 32 i Lagen om arbetslöshetsförsäkring. Pensionen sänker a-kassans dagpenning från 80 till 65 procent av dagsförtjänsten, varefter dagpenningen minskas med 1/260 av årspensionen.

Den som har allmän pension, till exempel tar ut premiepension, är skyldig att meddela a-kassan. Annars får man för hög ersättning vid arbetslöshet och blir skyldig att betala tillbaka pengarna.
Vilket kan avslöjas vid Premiepensionsmyndighetens och a-kassans samkörningar av data.

Det kan bli mycket att betala på en gång när man har extra ont om pengar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.