Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Små utsikter få pengar för Saabanställda
De flesta av Saabs tidigare anställda tjänstemän kommer att förlora pengar till följd av konkursen.
- Konkursboet har inte gett oss några uppgifter om hur många av våra cirka tusen medlemmar som berörs än. Men jag skulle gissa att det handlar om åttio till nittio procent, säger Johan Bäcklund, ombudsman på Unionens regionkontor i Trollhättan.
- Konkursboet har inte gett oss några uppgifter om hur många av våra cirka tusen medlemmar som berörs än. Men jag skulle gissa att det handlar om åttio till nittio procent, säger Johan Bäcklund, ombudsman på Unionens regionkontor i Trollhättan.
När konkursförvaltarna nyligen lämnade in Saab Automobiles bouppteckning till Vänersborgs tingsrätt framkom att bolagets skulder är på nära 13 miljarder kronor medan tillgångarna uppgår till endast omkring 3,6 miljarder.
Det innebär att fordringsägarnas, inte minst de anställdas, chans att få sina pengar är små.
De anställdas fordringar uppgår till 513 miljoner kronor, alltså drygt en halv miljard.
Och när tillgångarna ska fördelas står de anställda inte högst på listan.
- Det har sagts att de ligger ganska högt upp i prioriteringen. Men det troliga är väl att man gör någon form av ackordsuppgörelse så att alla får en liten del av sin fordran. Det kan vara så att man kanske får tio procent av sin fordran så småningom, säger Johan Bäcklund.
Vilken typ av fordringar rör det sig om?
- Mestadels handlar det om lön under uppsägningstiden och semesterfordringar som varit för gamla för att täckas in i lönegarantin. Men det kan också handla om exempelvis tillgodohavanden i arbetstidsförkortningsbanker eller tidsbanker över huvud taget eller att man varit ute och rest och haft traktamente och annat som inte inrymts i lönegarantin.
Kommer vissa grupper av tjänstemän att drabbas hårdare än andra?
- Ja, de som har högst fordringar är ju höginkomsttagarna som slog i taket för lönegarantin redan i november under rekonstruktionen, vilket gjorde att de kom efter med löneutbetalningarna redan innan konkursen och sedan snabbt slog i taket i den nya lönegarantin.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
