Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Små företag spolar avtal

Andelen småföretag med kollektivavtal har minskat de senaste åren. Det är särskilt de riktigt små, med 1-4 anställda, som undviker att teckna avtal. "Bristande flexibilitet" och "risk för fackliga dispyter" anges som några av problemen.
Eva Karlsson Publicerad

År 2005 hade 51 procent av Sveriges småföretagare inget kollektivavtal, i år är siffran 58 procent. Det visar en undersökning som Företagarna har gjort. 

Ju färre anställda, desto ovanligare med kollektivavtal. Av företagen med 1-4 anställda har 33 procent avtal. Av företagen med 5-19 samt 20-49 anställda har 68 procent respektive 87 procent kollektivavtal.

Anslutningsgraden är störst inom branscher som trafik/kommunikation, hotell och restaurang, vård och omsorg och minst inom teknisk konsult och finans. Andelen företag som har kollektivavtal eller hängavtal är störst i norra delarna av Sverige samt på Gotland. I Stockholm med omnejd är det minst vanligt.

Företagarorganisationen menar att företag som väljer bort kollektivavtal inte gör det för att man vill ge sämre villkor till sina anställda. Utan att avtalen ofta saknar tillräcklig flexibilitet, vilket nästan fyra av tio småföretagare anger som största orsak. Två av tio befarar risk för fackliga dispyter eller "annat".

Problemet med avtalen, skriver organisationen, är att de är framförhandlade "med de stora företagens situation som utgångspunkt. Det gör att de många gånger blir alltför otympliga att hantera för de små företagen."

Företagarna föreslår två åtgärder:

Det måste bli frivilligt att teckna kollektivavtal

- Det behövs en regel om proportionalitet för fackliga stridsåtgärder i svensk lag. En sådan regel skulle ge företagare möjlighet att via domstol stoppa blockader om de redan betalar lön och andra ersättningar som är i nivå med kollektivavtalen. Det finns en sådan regel på EU-nivå, men det behövs en regel som är anpassad till det svenska domstolssystemet.

Förbjud sympatiåtgärder

- I många länder i Europa är dessa åtgärder olagliga. Genom att förbjuda dem har företagare vars medarbetare inte heller vill ha kollektivavtal betydligt bättre förutsättningar att stå emot de fackliga stridsåtgärderna. Dessutom undviks på detta sätt att företag med gällande kollektivavtal dras in i konflikter som de inte själva kan påverka.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.